 |
|
|
 |
|
Matte Monicas dogbok om oss...(plus lite annat)
Fredag 19 februari 2010
Dagarna går och snön består... Idag visar termometern på minus 12, himmeln är grå och snöflingorna singlar ner. Det har inte varit många soldagar i februari, tyvärr men jag ser fram emot mars - då kan jag kanske ta mitt eftermiddagsfika ute på kökssidan efter långpromisarna. Hundarna får var sin runda i "Haga", jag har äntligen kunnat börja träna Dante utan koppel och jag vågar mer och mer...
När vi passerat turistgården på Hagavägen och jag ser att sikten framåt är fri så kopplar jag loss honom, säger sida, och istället för att snabbt sticka iväg (som han gjort tidigare) så håller han sig nära mig och jag utökar friheten vartefter och kallar in så fort han tittar på mig - massor med beröm och godis. Det finns en upptrampad stig genom skogen som tur är annars är det omöjligt att ta sig fram i den djupa snön.
Onsdag 10 februari 2010
Två dagar med veterinärbesök och äntligen kan jag pusta ut!
När jag skulle höft- och knäledsröntga Dante i december, hörde veterinären ett blåsljud på hjärtat och rekommenderade ett ultraljud på hjärtat och avrådde från lugnande medel dessförinnan. Eftersom vi skulle flytta strax därefter bestämde jag att göra ultraljudet på Kvisthamra veterinärklinik i Norrtälje, dit en professor i cardioligo från SLU kommer ungefär en kväll i månaden. Vi hade tid igår kväll och Dante överröste Jens Häggström med hopp och puss och pang på!!! Det var inte det allra lättaste att få honom att stå still så att Jens kunde lyssna på hjärtat men med sin skicklighet kunde han ändå snabbt konstatera att utrustningen på Kvisthamra inte var tillräcklig utan rekommenderade mig att göra en grundlig hjärtundesökning på Ultuna. Han misstänkte antingen förträngning av aortan (aortastenos) eller av lungartären (pulmonalisstenos) och eftersom Dante är en yster boxer så trodde han att sedering var nödvändig för att kunna göra en fullständig undersökning. Så när telefonerna öppnade på SLU i morse, hängde jag på luren och lyckades få en tid kl 14 idag hos Jens. De genomför bara dessa undersökningar på onsdagar och jag kände att jag ville ha en diagnos så snart som möjligt för att kunna anpassa Dantes liv därefter. Eftersom jag har världens bästa vänner härute så hämtade Benny oss kl 12 och Niro och Dante fick sitta i James och BeLees bur för färd till Uppsala - en resa på 1,5 timme. Väl framme blev det lite väntetid innan professor Jens dök upp och han blev glatt överraskad över att se glade boxerDante så snabbt igen! Helst ville han utföra undersökningen utan sedering och kors i taket - det fixade Dante!!!! Efter att nästan ha utfört en baklängesvolt när han skulle upp på undersökningsbordet kunde han slutligen ligga still på på höger respektive vänster sida medan Jens med den moderna teknikens hjälp undersökte allt som går att undersöka på ett boxerhjärta. Tre praktikanter, en doktorand och en gästforskare från Italien (alla otroligt gulliga tjejer) sög i sig charmiga och kunniga professor Jens föreläsning på engelska och hjälpte mig att hålla Dante stilla. Jens var mäkta imponerad av min duktiga vovve - det hade han aldrig trott från början, sa han.
Till slut hade han en diagnos men innan han berättade så fick de övriga i teamet lyssna på Dantes hjärta - ett skolexempel på denna typ av båsljud, sade han. Och Dante stod still... och fick som belöning 1 FROLIC!
Diagnos: Pulmonalisstenos av lindrig art, troligen kommer han inte att känna av den alls men självklart måste jag vara uppmärksam. Skall man ha stenos så är det denna typ och inte aortastenos, förklarade Jens. En tung sten föll från mitt hjärta... Med all säkerhet är denna stenos medfödd men nödvändigtvis hörs inget blåsljud vid 8 eller 12 veckors ålder. Avel rekommenderas inte av förklarliga skäl! Vid 3-4 års ålder gör vi lämpligtvis en ny undersökning - om inget inträffar dessförinnan förstås.
Det blev en lång dag för vovvarna och mörkret hade lagt sig över Elmsta Udde när Benny svängde bilen om hörnet. Tack snälla, vad hade jag gjort utan dig och Lee!
Katja Höglund på SLU har gjort en veterinärmedicinsk avhandling om aortastenos hos boxer, läs här ett utdrag:
http://www.agria.se/Agria/text.nsf/id/5323
Tisdag 2 februari 2010 kl 13.00
Solen har gömt sig idag men kylan har släppt (tillfälligt?), snön ligger drygt halvmeterdjup i skogen så vi håller oss på upptrampade vägar.
Häärligt tycker dogsen!
"Se upp matte, här kommer jag" ropar Dante!
.. och en timme senare
Niro undrar: "Var har jag gömt mattes vante?"
Onsdag 27 januari 2010
Idag har vi haft snöstorm och ett nytt tjockt lager av pudersnö har lagt sig på marken och vi har mest vilat och kollat TV och babblat i telefon.
Måndag 25 januari 2010
Nu har vi bott härute i 18 dagar och "hotellkänslan" har försvunnit och jag har fattat att det är på RIKTIGT! Min stackars svanskota har de senste dagarna fått en chans att läka och känns så OK att jag vågat mig ut i den djupa snön.
Idag fick Dante vara fri i skogen och det var intressant att se hur annorlunda han är utan Niro. Höll sig på behörigt avstånd från matte med full koll. Sprang en bit bort på stigen i full fart, vände och kom tillbaka. Jag var lite orolig för strax innan jag släppte honom lös så gick ett rådjur över vägen. Dante spanade hit och dit men stack inte iväg långt och jag var jätteglad. Det var alldeles tyst i skogen något som han inte är van vid - inga röster, inga bilar, inga hundar hördes! Nöjd och glad lämnade jag honom hemma och tog ut Niro på en promenad längs kanalen och vi hann inte långt förrän stora curly-flat-retrievern Ior med husse dök upp. Niro och Ior är lika gamla och jag tackar återigen min lyckliga stjärna för att jag har en hane som fungerar tillsammans med andra hanar. Helt underbart att kunna gå en promenad med två lösa hanar som inte tjafsar med varandra.
Fredag 22 januari 2010
Här ligger Niro och vilar efter sin epilid-operation på Kvisthamra veterinärklinik idag. Han har sin nyinköpta Nalle Puh filt på sig så han inte fryser och ligger alldeles stilla - Dante har väldigt försiktigt nosat på storebror som luktar så konstigt i munnen.
Efter fyra timmar resteNiro på sig och ville ut och kissa, fortfarande mycket darrig på benen och oj så kissnödig han var! Lite hungrig var han också och fick 1/4 uppblött portion som veterinären ordinerat första dagen efter sex timmar.
Robin kom ut till oss i går kväll för att hjälpa mig med Dante under tiden vi var i Norrtälje och har varit ute och rastat hundarna flera gånger under kvällen. Snäll "pojke" som hjälper sin mamma! Hundarna älskar honom och visar det på sina speciella sätt (se bilden nedan)!
Under tiden Niro opererades hann Lee och jag med att shoppa lite både Rusta, ÖB, Granngården, Apoteket och så passade jag på att besöka min bank på Stora Torget. Första gången jag satt min fot i Norrtälje centrum - hittills har jag bara gått från bussterminalen till Roslagens BK! Jättegullig liten stad!
Och så måste jag skriva lite om gårdagens helt fantastiska dag med BOXERTRÄFF och TJEJTRÄFF! Lee, Tuula och Lena dök upp strax efter 10 - Tuulas lille Rune (14 veckor - efter James och Happy) möttes av Niros högljudda, välkomnande (?) skall bakom kompostgallret till sovrummet och lilleman undrade säkert "var sjutton har jag hamnat? Här vågar man nog inte gå in!" Men jag hjälpte honom lite på traven och visade att Niro inte var farlig och då skuttade han glatt in och "ägde" rummet! Dante fick först komma ut och hälsa - det var första ggn han sett en sån liten krabat. Men trots att han är så klumpig så var han försiktig och nosade av Rune som satt alldeles stilla och likt en liten katt la han framtassarna försiktigt på Dantes rygg.
Lee filmade och jag hoppas kunna lägga ut bilderna snart (själv tog jag bara bilder på Rune denna dag för det var ju HANS dag!) Vi fikade medan Rune intog soffan och hittade massor med kuliga leksaker att undersöka. Efter ett par timmar satte jag in mina vovvar i Lees bil och vi åkte allesammans till Trästa där en sotarmurren Benny välkomnade oss, vilket även BeLee och James gjorde.
Lille Rune introducerades först för Lenas Osborn som skuttade likt en unghund runt valpen sen var det syrran BeLees tur och hon blev helt till sig över sin nya lekkamrat, lite försiktig var han i början men snabbt fattade han galoppen! Ingen skraj liten mes inte!!!! Pappa James var mest intresserad av oss "tanter" - när turen kom till honom att möta sin son... puss på er, sa han!
Sen bjöd Lee på smarrig svamppaj och cheesecake och det blev en massa boxersnack förstås! Och SEN blev det dags för BeLee-BUS med killarna - först släppte jag ut Niro och Dante - himmel så KUL dom hade och när hon kört slut på dom så var det Osborns tur att få rusa med damen. Jisses vilken ork hon har, tösen i Trästa men Lee berättade att när vi åkt därifrån så släpade hon upp sitt gosedjur och slocknade i soffan. Det märks att hon får motion - ni skulle se hennes rumpa, den går inte av för hackor, fråga Dante som blev helt begeistrad!
Får vi sitta på dej, Robin?
------------------------------------------------------------------------------------------
Lille Rune med matte Tuula
-----------------------------------------------------------------------------------------
Måndag 18 januari 2010
I helgen kom Jaana och Olle och hälsade på oss och fick se vårt nya hem för första gången. Niro & Dante var saliga av lycka - det blir fullt ös hela tiden när lek-kompisen Olle är med. Jaana gav mig en hjälpande hand med lampor, tavlor, mattor och gav sin mamma flera bra tips! Hundarna fick en härlig promenad i snön längs kanalen och Niro betedde sig som om det var han som var 1,5 år och inte Dante! När Jaana är med så får vovvarna alltid smaka rester på tallrik och denna gång festade vi på kalventrecote med bearnaisesås - mums för en dog.
Nya soffan bäddades upp för "gästerna" och självklart blev det många godnattpussar från vovvarna som sen slocknade i mattes säng fast helst hade dom nog velat sova bredvid/på Olle och Jaana!
Tyvärr råkade Niro ha ner min digitalkamera när han hoppade upp och skulle pussa Olle och den blev helt obrukbar så jag fick lov att leta fram min gamla vars batteri tar slut efter 10 minuter och dessutom blir bilderna inte särskilt bra. Nu blir det till att köpa en ny - funderar på en "riktig" kamera denna gång. Nikon, Canon eller Sony - det är frågan?
Får vi också ligga här?
Hej då!
Söndag 10 januari 2010
Nu har vi "landat"! Flytten tog nästan 10 timmar och flyttkillarna var tvungna att bära in allt genom min sovrums-altandörr i vinterkylan. Gissa om det var kallt i rummet men jag fick upp värmen någotsånär och med hjälp av långkalsonger, raggsocker och ett glas vin så somnade jag vid halv 1 tiden. Lee och Benny var gulliga och kom förbi med middag ungefär samtidigt som flyttbilen anlände och vi fikade bland alla kartonger i köket, tack snälla ni!
Jag hann inte med så mycket på fredagen, irrade mest runt kändes det som, innan det var dags att gå till Ica och handla och möta Robin & Emelie som åkte kommunalt ut med Niro & Dante. Det var isande kallt men oj så roligt med nya dofter i snön, tyckte hundarna. Fick idag höra av en granne att det nu (med mina två) finns 44 hundar här på Elmsta Udde!
Robin & Emelie stannade över natten och invigde nya bäddsoffan, som först godkändes av hundarna (se bild)! Men det var i mattes säng de sov på natten och jag har längtat så efter mina sängkamrater!
Tyvärr nåddes vi av ett mycket tråkigt besked samma dag - Niros fina pappa Falcon (Teamwork Pepperoni) avled hastigt. På bara ett halvår har tre släktingar fått änglavingar: farfar Picasso 16 juli, "lillebror" Salming (endast 5 år) 18 dec och nu pappa Falcon 8 jan. Det är fruktansvärt så kort tid vi får ha våra älskade vänner! Vi får vara lyckliga för var dag vi får vara tillsammans.
Onsdag 6 januari 2010
Ja, egentligen är det den 7 januari - klockan är några minuter över 24 och allt är packat och klart inför flytten i morgon och jag passar på att skriva några rader innan jag stänger ner datorn. Niro och Dante sover borta så jag är ensam och det känns förskräckligt tomt utan mina älsklingar. Robin och Emelie hämtade hundarna i går och kommer ut till Älmsta och lämnar dom på fredag. Det kändes lite vemodigt när jag såg dom trava iväg över gården helt ovetandes om vad som komma skall. Har fått rapporter från Robin: "Niro fryser ute men inte Dante", "Dante kliver rakt på oss i sängen", "dom följer efter oss när vi går in i köket eller på toa...", "det tog ett tag innan Niro satte sig när han hade sitt nya vintertäcke på sig (anm. 18 gr kallt igårkväll)", "Niro buffar med tassen på Dante som tittar i golvet innan han tar ett skutt rakt på Niro", "nu slickar dom varandras öron" o.s.v.
Måste nog i alla fall stänga ner datorn, orkar inte tänka, märker jag...
ska försöka få några timmars sömn innan flyttgubbarna kommer.
Nästa rapport kommer alltså från Älmsta men det dröjer nog ett tag innan det tekniska fungerar.
Go'natt!
Söndag 27 december 2009
Mina hundar är så lugna och stilla här hemma när jag kliver upp och ner på stegen, tar ner hyllor, tavlor, lampor - att vår bostad förlorar sin hemtrevlighet mer och mer verkar inte bekomma dom alls. Men när vi kommer utomhus så blir det livat värre men att ha två hanhundar som går kors och tvärs och sniffar på alla gula fläckar i snön så att matten får trassla med kopplen är inte särskilt kul (för matten)! Det verkar som var och varannan tik löper just nu! Och när vi i förrgår träffade Tassa i Haga var Niro fylld av känslor och uppvaktade henne frenetiskt likaså idag när vi hade sällskap av Celeste, som Niro inte träffat efter hennes kastrering för flera månader sedan. Jag har undrat över hur Niros skulle uppfatta henne men han körde på som tidigare - Celeste är alltid underbara Celeste ! Hans som hjälpte mig och tog Niro och Celeste i tvillingkopplet så att jag kunde koncentrera mig på Dante, hade fullt sjå med den uppvaktande kavaljeren.
Vi har som sagt inte träffat Celeste, Hans & Linda på mycket länge och jag blev jätteglad när Hans tyckte att Dante gjort verkliga framsteg. Så det finns hopp att få ordning på unge herrn!
Jag tog t.o.m. mod till mig och släppte loss Dante en stund inne bland träden i Haga och tränade lite inkallning och kontakt med några skidåkare som extra störning. Niro och Celeste fick gå kopplade med Hans (de hade fått rusa av sig ordentligt tidigare men inte Dante eftersom det var fullt med pulkaåkande barn i närheten och jag vågar inte ta några risker med honom). Och till min stora förvåning och glädje skötte Dante sig jättebra, kom till matte när hon ropade, fick springa igen, tittade på skidåkarna men stack inte iväg till dom utan kom till matte och fick godisbelöning i massor. Vadå - det är väl inget att skryta med, kan tyckas, men ni som sett Dante "in action" vet vad jag talar om.
Hans och Linda ska få sin lilla bebis ungefär samtidigt som vi flyttar till Elmsta och har lovat komma ut och hälsa på oss i vår. Det börjar kännas lite i magen på mig nu när flytten närmar sig och tankarna flyger hit och dit...
Juldagen 25 dec 2009
De 50 flyttkartongerna räckte inte långt och eftersom påfyllningen inte kommer förrän 29 dec så fick matten ta en paus i packandet lagom till julafton. Jaana hade som vanligt dukat ett vackert och välfyllt julbord där allas favoriter fanns med. Det är synd att man blir mätt så fort bara men efter en liten promenad med hundarna gick det bra att fortsätta med kaffe och massor med gott därtill.
Den vita snön har nu bytts ut till brun smörja och man får se upp för livsfarliga istappar och nedfallande stora snösjok från taken. Jag går i alla fall ingenstans utan mina Ice-bug kängor nu, det får låta hur knäppt som helst när jag går - min svanskota tog ordentligt med stryk i förra veckan när jag halkade på den isiga gatan - varför kan man inte tänka efter - före? Dom ska sitta på fötterna och inte ligga i kartongen, där gör dom ingen nytta.
Världens goaste lilla jultomte besökte oss på julafton och delade ut massor med julklappar!
Lilla Ella "Karamella" tittar på sin första Kalle Ankas jul tillsammans med kusin Hugo.
Niro attackerarade sin julklappsgris på direkten och de nöff-nöffade i kapp!
... men det tog ett tag innan Dante fattade hur han skulle få sin gris att låta som Niros.
************************************************************************************************
Torsdag 17 december 2009
Snön ligger vit på marken idag i Stockholm, det viner om öronen så den ryska pälsmössan jag köpte i början på 60-talet på Ströms åkte ur sin påse och på min skalle. Kommer så väl ihåg när jag gick in till ekonomichefen och bad om ett förskott på lönen (som väl var runt 1.000:- i mån) för första och enda gången i mitt liv. Han undrade varför jag behövde pengar och jag sa som det var, att jag behövde köpa en pälsmössa - tror termometern visade runt minus 15 grader. Jag fick mina pengar och om jag inte minns fel så kostade den hela 250:- - mycket pengar på den tiden. Men det står "Made in USSR" på etiketten och den håller än i dag!
Hundarnas tassar blev insmorda med PROB-tass salvan och på mattens fötter satt Icebug-kängorna (halkade i måndags och slog i svanskotan ordentligt på ishala gatan och då hade jag förstås andra stövlar så nu går jag ingenstans utan Icebug)
och vi sammanstrålade med Jaana utanför porten för att ta oss med buss till Gärdet där vi skulle träffa Marit & Jonas med Gaia och Hera. Niro och Dante blev så till sig av glädje att de slet sig från oss och hoppade in i förarsätena på en bil som stannade vid trottoaren när föraren gick för att öppna garagedörren. En bra start på promenaden! Det var förstås Dante som drog med sig Niro ! Det visade sig sen att en busstur var indragen så bussen var smockfull men mina hundar kan i alla fall sköta sig exemplariskt på bussar - tack vare alla turer vi åkt till Haga under Dantes första 10 månader. Så kom vi då äntligen fram till Radiohuset och självklart visste dom vad som väntade - jag hade aldrig klarat av att gå med bägge två i snöyran. Full fart framåt och ryck fram till alla gula fläckar i snön. Eftersom Gärdet ligger helt öppet så kan ni föreställa er hur det såg ut. Eller rättare sagt, man såg ingenting överhuvudtaget i den vita blåsten. Jag sa till Jaana att släppa Niro och även ta av halsbandet och hon blev helt chockad: Här? Nu? Hjälp? Emot oss långt bortifrån kom två hundar springande och när de kom närmare urskiljde vi Gaia och Hera. Sen rusades det fram och tillbaka, hit och dit, upp och ner och lyckligtvis gjorde vädret att nästan inga andra vågat sig ut med sina hundar. Vi pulsade runt i den blåsiga snöyran med rinnande näsor och hundarna hade snö i sina ansikten och det var svårt att se vem som var vem av de fyra gulingarna. Förmodligen är det löp på G för bägge damerna och Niro uppvaktade Gaia lite väl närgånget och tog hennes tillsägelser med en klackspark och Dantefjante försökte sig på nåt som han inte gjort tidigare i sitt liv och testade det roliga både på mamma och syster som bägge sa nej tack till uppvaktningen. Till slut bestämde vi att det fick vara nog och gjorde sällskap med släkten längs Valhallavägen, sa hej då vid Artillerigatan (nu ses vi inte på ett tag eftersom vi flyttar den 7 januari och det här var sista chansen innan löpen). Sen fortsatte Jaana och jag pulsa hemåt i snöyran med varsin "insnöad" boxerkille (Dante skakade åtminstone på sig ett antal ggr men Niro bara travade på kisandes med snö i ögonfransarna). Hualigen så isigt det var om kinderna och Dantes koppel blev halt och stelt av snön och det var svårt att få ett bra grepp med mina blöta pälsvantar. Till slut efter 2 1/2 timme var vi hemma och det kändes som om vi varit ute på en lång skidtur på Jämtlandsfjällen när jag hängde mina våta kläder på tork. Hundarna var förstås totalt utpumpade, slocknade på stört, fick lunch och somnade om och sover fortfarande 4 timmar senare. Men så härligt det är att slippa tvätta geggamojan från åtta ben och tassar som jag gjort i flera månader... nu ska jag ner i tvättstugan och köra några maskiner med skitiga handdukar. Tänk så skönt jag får det på Elmsta udde - tvättmaskin och torktumlare i badrummet och värmeslingor i golvet!
Söndag 13 december 2009 "Lucia"
Har ni sett såna söta julgransprydnader jag fick av Jaana och hennes killar i födelsedagspresent: Boxer gjorda av glas! Självklart måste jag ha två...
Firade födelsedagen med att åka till Stora Stockholm och kolla boxerutställningen medan mina egna gullpojkar hade roligare med Jaana och Ulf på Hagapromenaden. Dantes halvsyster Chivas kom från Dala-Järna och sötnosen placerade sig som tvåa i konkurrensen i öppen klass - inte dåligt med herr Härnman som domare - stort GRATTIS! Han tog god tid på sig, från 11 till ca 15 med endast ca 30 boxer så det var nog tur att inte fler kom! Sen skulle jag shoppa trodde jag, men detsamma tänkte tydligen alla andra också så det blev bara ett par blinkhalsband och några vomstänger. Hoppade också över fikat eftersom Jaana ordnat så fint hemma hos sig med glögg och små snittar med sill, skinka och ost och sen blev det kaffe och smarrig tårta från Gateaux - mousse på choklad och kanel, apelsinpanacotta på brownie-botten.
Niro & Dante hade tillbringat eftermiddagen med diverse tuggben och förmodligen hade det gått åt mycket vatten för när Hugo retsamt knackade i bordet och mina gullpojkar skällande sprang till ytterdörren ett antal gånger så brast det till slut för Dante så stackars Jaana fick ta fram moppen och torka golven i kök, hall, vardagsrum och slänga ner soff- och fåtöljdynorna i badkaret!
Nu har jag två helt nästan medvetslöst snarkande hundar i min säng - för inte blir det mycket sova av hemma hos roliga familjen på Upplandsgatan!
Team Cozco Snorkfröken "Chivas" med matte Helena synas av herr Härnman och placerar sig som 2 Ökk
***********************************************************************************************
Tisdag 8 december 2009
Usch vilket tråkigt väder vi har och så fort det blir mörkt ute! Visserligen är det skönt att det inte är så kallt men det här vädret gör ingen människa glad. Lyckligtvis struntar hundarna i om det regnar och är lerigt - de har lika kul för det! Idag blev det extra skoj eftersom vi hade stämt träff med Leah och Chess i Haga och killarna fick rusa och busa för fullt. Chess tävlade med Dante och Niro om att vinna dragkampen om pinnen medan Leah tyckte det var lugnare att avverka pinnar på marken på bekvämt avstånd från "vildarna"! Synd att jag inte hade kameran med mig - det var så härligt att se lilla söta "svarta" Chess mittemellan mina gula granna killar! Niro blev alldeles till sig i "brallorna" och blev lite alltför närgången mot lilltjejen, som inte förstod vad han höll på med. Men Dante har inga såna tankar, han, där är det bara bus för hela slanten!
Blöta och leriga kom vi hem och medan hundarna sov middag passade jag på att packa några kartonger
Söndag 30 november 2009 - 1:a advent
Mörkret smyger på redan vid tretiden men snön låter vänta på sig... Mattens huvud är fyllt av flyttbestyr men hundarna ska ju ha sin långpromis oavsett och det är nog bra att få ett avbrott även om den "riktiga" packningen inte börjar förrän imorgon när 50 kartonger (börjar med det) levereras av Roslagens Eurotransport. Ett rum har i stort sett tömts till hundarnas stora förvåning - där ska kartongerna staplas. Jaana har tipsat om olika typer av "Space Bag" (www.spacebag.com) - en formidabel uppfinning. Man packar plastpåsarna fulla och suger sen ut luften med dammsugaren. Sparar massor med plats! Hittade påsar i olika storlekar på PrisExra. På tisdag kommer Stadsmissionen och hämtar en tredjedel av grejerna i källaren - skönt att få rensa bort sånt som man inte använt på nästan 13 år. Men jag har sparat en kartong med mina barns gosedjur - toppen för hundarna att sätta tänderna i! Har också svårt att göra mig av med några fina 70-tals plagg bl.a. en vinröd sammetskostym - provade kavajen och den passar fortfarande !
I november har både Hugo och Olle fyllt år - Hugo blev tonåring 11 november och Olle fyllde tvåsiffrigt igår (10)! Hugo har nu växt om mormor - i och för sig inte så svårt.
Någon vaccinering ha det inte blivit ännu - varje gång jag gått förbi vårdcentralen har lappen "Vaccin slut" suttit på dörrren.
Idag är det ju 1:a advent och Luciatåget lyser i köksfönstret - det får bli det enda julpyntet i år - alla gardiner åkte ju ner till lägenhetsvisningen och inte tänker jag sätta upp nya innan flytten och julstjärnorna får ligga kvar i kartongerna. Dubbel sats saffransbak blev det i fredags - jisses så dyrt saffranet är i år - 6 påsar kostade över 200:-! Men så himla goda dom blev. Sen hittade jag lite glögg från förra julen och den smakade inte sämre för det...
Fredag 20 november 2009
Gott...
Det känns skönt med positiva kommentarer när man själv tycker att det känns rätt hopplöst... när jag tar ut hundarna på dagens "långis" så upplever jag det som om jag mest korrigerar hela tiden: "sida", "stanna", "inte hälsa", "nej" och åter "nej". Men idag när vi var på väg till Hagaparken stannade en kvinna med en liten hund och sa: jag måste bara säga att de är ett nöje att se dig med dina hundar - du är en av de få som har ordning på sina hundar! Gissa om det värmde ! Jag blev så glad av berömmet och överförde det till mina fina killar som svarade med att gå lugnt och fint vid min vänstra sida med ögonkontakt istället för att dra till första bästa buske - tänk så roligt med en glad matte !
och blandat!
En stund senare i "skogen" försvann Dante iväg efter en hare med blixtens hastighet! Niro stack efter men stannade och kom tillbaka och jag sa till honom att: nu du Niro, så har vi nog sett Dante för sista gången, för jag var helt övertygad om att hade stuckit ut på motorvägen och blivit överkörd.
Efter en lång stund stod han dock åter uppe på stigen och kollade att vi var kvar men stack igen åt det håll haren sprungit och detta upprepades ett par gånger men till slut kom han tillbaka till oss för matte tjoade och hade hur kul som helst med Niro och då måste man ju bara vara med och kolla!
Var dag blir jag påmind om hur olik Niro han är - har han fått nåt i skallen så släpper han det inte i första taget - där är han mer lik buspojken Bill. Nu får jag lägga allt krut på att få inkallningen att funka annars kan jag inte ha honom lös - det är för ditt eget bästa, min käre Dantefjante!
Måndag 9 november 2009
Visning av lägenheten igår och kontraktskrivning idag - så snabbt det gick! Det har plockats, burits ner i källare och till snäll granne, städats, städats, städats - för fotografering och sen visning. Niro och Dante har tyckt matten varit jättetråkig här hemma och lägenheten blev så tom, inga hundbäddar, inga leksaker och man fick varken ligga i säng, soffa eller fåtölj. Alla som har hund (och särskilt) hanar vet vad jag talar om och "gegg"-skrapandet har nästan drivit mig till vansinne. Just när man tycker att det blivit rent och fint så finner man nya spår... Och om två månader går alltså flyttlasset till Elmsta Udde 35 B! En JÄTTESTOR förändring för en som bara bott i stan - uppvuxen i "Sumpan" och därefter både bott och arbetat mitt i Stockholm. Nu får hundarna och jag nära till naturen och även till brukshundsklubbar, lägenheten är större än den nuvarande (gästrum finns!) har två stora uteplatser och man ser vattnet från den ena. Några av mina vänner undrar om jag har blivit "knäpp" på äldre da'r medan andra tycker att det är jättekul och önskar mig lycka till.
Barn och barnbarn gläds med mig men tycker förstås det är tråkigt att vi flyttar så långt bort - vi bor nu på gångavstånd från varandra.
Nu gäller det att vaccinera sig så man inte ligger utslagen i veckor.. det är mycket som ska planeras inför flytten och så ska det rensas i källare och packas, packas, packas!
Torsdag 29 oktober 2009
En undarbar höstdag med en lång härlig promenad i en nästan folk- och hundfri Hagaparken. Inget tokspring hit och dit utan något mer organiserat med leta-stund, buslek och lugnt sittande medan matten mumsade medhavd smörgås på trappan till "dansbanan" vid Radissons hotell med utsikt över Brunnsviken och Bergianska. Se bilden.
Onsdag 28 oktober 2009
Nu är Gaia & Hera tillbaka i Stockholm efter 7 månaders fritt liv på landet i Hälleviksstrand och det var för lika många månader sen som Niro & Dante fick rusa fritt på Gärdet tillsammans med tjejerna. Och idag var det dags för ett efterlängtat möte - det är bara Dante och Hera som har träffats en gång i sommar. Så fort vi steg av bussen vid Radiohuset så förstod killarna vad som väntade och de gick på helspänn resten av vägen till Gärdet och jag fick göra många stopp på vägen för att korrigera dom. Som jag sagt förut så är den här typen av hundrastning inte alls i min smak men jag ger med mig då och då (med många månaders mellanrum) för att hundarna ska få träffa varandra. Efter en timme var jag fullkomligt slut (och mina hundar också) - kunde inte koppla av en enda sekund för mina hundar rusade fram till i stort sett varenda hund de såg både på nära och långt håll. Niro kom i alla fall när jag ropade på honom men Dante var alldeles för exalterad för att över huvudtaget märka att hans matte var där.
När jag visslade i pipan hade jag en drös tiggande hundar vid min sida men inte Dante inte! Visserligen kom han när jag visslade men lika snabbt var han borta igen. Till råga på allt rörde sig ett hästekipage i cirklar runt oss och jag kunde bara ana hur hästarna skulle reagera om Dante kom framspringande till dom.
Men det var härligt att se hur roligt Dante och hans mamma hade det när dom sprang sida vid sida! Hera försökte flörta lite med Niro som mest var intresserad av att leta upp vattenpölar - man blir törstig av allt rusande! Måttet var rågat när Niro sprang fram till en liten spanieltik och stack in nosen i hennes rumpa! Hon LÖPTE och matten hade tänkt ta en promenad med henne på Gärdet! Hur tänker människor egentligen! Nej, tacka vet jag aktiviveter i skogen, uppletande, sök, spår - det här tokrusandet är absolut inget för mig i alla fall!
Söndag 25 oktober 2009
Söndag 18 oktober 2009
ÄNTLIGEN - idag fick Dante Känd Mental Status när han genomförde sitt MH på Mälarö BK och jag är så stolt över min yngling! Det här går ju som på räls, sa testledaren när 7 moment var avklarade!
Beskrivare var Ammie Hultin och hon sammanfattade min Dante så här:
Mycket nyfiken, orädd, överdrivet kontakttagande, snabb, stor leklust, inte så intresserad av samarbete utan KAN själv och hans nyfikenhet på ALLt då även inkluderar skytten. En hund med stora förutsättningar som jag bör förvalta väl bl.a. genom att vara så rolig och bjuda på överraskningar så att allt annat som händer runt omkring blir ointressant. Har jag hört det förut, eller...?
Hans kontakttagande med hopp och pussar är inget nytt och hans nyfikenhet likaså och jag blev positivt överraskad över hans reaktion (eller snararare uteblivna) när Dumpen plötsligt dök upp mitt framför nosen. Jaså, står du där!
Likaså över skramlet - här händer det nåt som måste undersökas. Va kul, det kanske händer igen! Dessförinnan hade han jagat haren med blixtens hastighet och kommit farandes med den i munnen så jag fick stoppa honom på vägen in.
Sen kom vi då till spökena som inte borde vara där men trots att han sa åt dom på skarpen att hålla sig bort så kom dom bara närmare och närmare. Och inte fick han nån hjälp av matten som bara stod där helt passiv. Men när hon till slut tog hand om det högra spöket så tog han hand om det vänstra - kul figur och hopp och skutt. Och så till sist kom skotten och nyfiken i en strut måste självklart titta åt det håll varifrån skotten kom, men stod helt still innan det var dags för lite lek med matten igen.
Fick intrycket av att beskrivaren tyckte det var kul med en fartig boxer efter gänget med Sennenhundarna som gick före oss. Både beskrivare och testledare var otroligt trevliga och positiva och ett stort tack till Gunilla och Ann som hjälpte till med skjuts och support! Ja du Dante - du förvånade både mig och Ann! Imponerande är ordet 
Tisdag 6 oktober 2009
Nu har jag varit på Djurakuten och fått Dantes chipnr avläst och korrigerat på hans papper och ska sända in kopia på reg.beviset till SKK. Enligt SKK är det vanligt att detta händer p.g.a. slarv från uppfödare och veterinärer. Personen jag talade med på SKK sa att hon själv alltid tog sin nya hund till klubben och läste av chipet för att kolla att allt stämde. Så nu har jag lärt mig nåt nytt!
Ringer f.n. runt för att hitta plats för nytt MH i okt/nov i Sthlms närhet men det är svårt att överhuvudtaget få tag på ngn per telefon och email adresserna uppges sällan.
I "värsta" fall får vi vänta till våren, men jag vore glad om det blev gjort i höst.
TACK alla ni som skrivit så snällt i gästboken!
Söndag 4 oktober 2009
Det blev en riktig smäll för oss idag, tyvärr inget MH för Dante! Jättebesviken, frusterarad, ledsen - det finns fler ord att ta till men vad hjälper det.
Dagens MH på Roslagens BK var inbokat sen lång tid tillbaka och jag hade med spänning sett fram emot att få se hur Dante skulle lösa situationerna.
Steg upp i ottan och tog 6.40 bussen till Norrtälje där vi blev upphämtade av Benny & Lee med James och BeLee. Dante skulle gå ut som tvåa efter BeLee och fick under tiden sitta i buren bredvid mutterfarbror James. BeLee gjorde ett superMH bara 1 år och 6 dagar gammal - det var en fröjd att se henne!
När skotten hade smällts av gick jag till bilen och hämtade Dante för en snabb rastning innan det var dags för honom. Men som sagt, icke sa nicke, när hans chip-nummer avlästes så visade det sig att det inte alls var samma siffror som stod på reg.beviset. Fem försök med avläsaren gav samma resultat och enligt reglerna så fick inte klubben genomföra MHt, vilket har helt förståeligt!
Gissa om luften gick ur mig! Hur har detta kunnat hända? Jag vet precis vart chipet har vandrat och att det sitter på hans högra överarm men har ju omöjligen kunnat kontrollera siffrorna. Fick tag på Linda på Team Cozco som kollade i sina papper och då visade det sig att det chipnummer som finns i Dantes kropp är det nummer som står i hans bror Moltas (Team Cozco Speyburns) reg. bevis. Jag antar att det chip-nr som finns i Moltas kropp är det som anges på Dantes reg.bevis. Vilken himla soppa! Moltas har dessutom ett pass utfärdat och man kan undra hur det har kunnat ske utan att man kontrollerat hans chip-id. Och varför id-kollar inte veterinärerna hundarna de vaccinerar - i både Dantes och Moltas fall har de bara kollat reg.numret. Hade detta gjorts så hade vi redan vid 12 veckors ålder upptäckt misstaget.
Nästa fråga som dyker upp är: Har jag fått rätt hund? Stämmer Dantes protokoll från veterinärbesiktningen eller är det Moltas som har undersökts? Frågorna är många.... Hur ska det här korrigeras? Med nya id-märkningar och reg.bevis, eller...
Det var inget annat att göra än att ta bussen hem med oförättat ärende och både Dante och jag var helt slut. Det här tog på krafterna kan jag säga.
Dante slocknade bums vi kom innanför dörren och jag gick och hämtade Niro som hade sovit över hos Jaana, Ulf, Hugo och Olle. Hade tänkt gå en lång promenad i Haga men när vi kom ner till Nortull kom jag att tänka på ÖLOs Boxerdag på Solna/Sundbybergs BK och ringde efter en taxi. Behövde skingra tankarna och Niro tyckte det var jättekul att återvända till klubben där vi tränat så ofta. Blev kanske lite besviken över att så inte var fallet idag men tror samtidigt att han tyckte det var kul för han fick pussa på faster Tassa och matte Ann som också var där. Dessutom kunda han kolla in en massa andra boxrar i varierande färg och ålder, och jag tror kanske att han och Tassa var de äldsta på planen, faktiskt. Ganska tur med vädret hade vi också, himlen öppnade sig när vi väntade på taxin hem så vi blev bara lite blöta.
Torsdag 24 september 2009
Dante behöver träna med störning av andra hundar/mattar/hussar så därför kör vi repetition av Johans fortsättningskurs 1, som vi gick i våras. Nu är Dante 4 månader äldre och självklart mycket starkare men också mindre "spattig". Första lektionen av sju var idag. Koppelgåendet har förbättrats avsevärt och det gick också bra att passera mötande ekipage. Nivån på "deltagarna" var som vanligt varierande och jag är mer än nöjd med Dante trots att han fick till ett par, tre ryck fram till roliga kurskamrater (som inte alla var lika roade). Vid ett tillfälle stod jag på hans koppel när han ryckte (det går så himla snabbt och jag får egentligen inte släppa honom med blicken en sekund) och jag for baklänges och hamnade på rygg. Himla konstig matte, tyckte Dante och rusade tillbaka och satte sig på mig där jag låg. Jag hamnade på mjukt gräs så allt gick bra, inga brutna ben eller armar (än så länge)! Inte som stackars Lena (matte till Moltas - Team Cozco Speyburn) som fick gå med gipsad arm hela sommaren p.g.a. sin busiga kille. 
Tisdag 22 september 2009
Igår kväll hade vi sista "lektionstimmen" på tävlingslydnadskursen, vi var 4 st ekipage som fick drygt 3 timmar av Åsas tid ute på hennes grästmatta i Vaxholm.
Vi blev varmt välkomnade av Humla och lilla Qex, som skuttade runt våra fötter.
Dante var försten ut på gräsmattan och Åsa stod med filmkameran beredd och lyckades faktiskt få oss att fastna några minuter men den längsta tiden var bilden mörk eftersom kameran snabbt åkte ner i hennes ficka när min Dantefjante med ett SVISCH var framme hos henne gång på gång. Detta utlöste många skratt senare på kvällen när vi satt bänkade vid Åsas köksbord och tittade på filmen och njöt av hennes fantastiskt goda äppelpaj!
Men matten fick jobba, må ni tro! När Åsa höll fast min vilding så fick jag springa iväg och tjoa och hoppa och göra mig jätterolig för att visa hur KUL matte han har, sen gå och hämta honom och göra ett nytt försök. Vi fick i alla fall till några fina ingångar av Dante men filmen visade att hans matte inte hade den rätta positionen. Fy på mig! När vi i slutet av lektionen tränade hopp över hinder i skenet av en strålkastare satt han så lugnt och fint med bra kontakt med matte men när Åsa sa "kommendera" så var han med blixtens hastighet framme hos henne igen. Vet inte om det berodde på att han (och jag) var trötta, men nu fick jag snabbt tillbaka kontakten och vi slutade när "han var på topp". Tack Åsa för alla goda råd och tack Martina, Susanne, Anita (Agneta och Karin som inte var där) för trevlig samvaro. Underbart att se era härliga boxrar, alla med sina egna personligheter! Hoppas vi ses igen.
Det blev en lång arbetsdag för min Dante, vi var inte hemma förrän kl 23 (gav oss hemifrån kl 16) eftersom vi missade en Vaxholmsbuss och fick vänta 30 min på nästa men då passade vi på att träna kontakt och mera ingångar vid busshållplatsen i septembermörkret.
Niro väntade där hemma- han hade tillbringat kvällen hos Ulf, Hugo och Olle och Ulf hade gått hem med honom kl 22 - och blev överlycklig när matte och lillebror steg innanför dörren.
Torsdag 17 september 2009
Det fina septembervädret fortsätter och igår tog vi en 3 timmars promis genom Haga, killarna fick leta-grejer-i ruta på vår nya "hemliga" plats, vi fortsatte promisen längs vattnet nedanför Haga Slott. Niro tittade frågande på matte när vi kom fram till slottet: "ska vi inte gå till ängen?" men jag sa "där får vi inte vara längre" och några förbipasserande damer såg förvånade ut - "förstår han vad du säger?" "Självklart!"
Och idag blev det Haga igen tillsammans med Ann och Tassa. Mötena med "faster" blir alltid ystra och slyngeln Dante slår nästan knut på sig själv. Det är tur att faster Tassa håller ordning på killarna fast Niro är en riktig luring, smyger sig fram till hennes bakdel (som hon vill ha för sig själv) då och då och tar sig lite friheter och lyssnar inte alltid på vad matte säger. Han och Dante visade Tassa sina färdigheter i leta-rutan (som är det roligaste Niro vet och han är såååå duktig!) och Tassa, som inte letat-grejer på två år (inte sedan hon svalde Niros rosa fleece-barnvante på Bruce-lägret och till sin mattes förtvivlan behöll den i sin mage i över en vecka innan den kom upp och låg slemmig men hel och fin på golvet hemma en eftermiddag) kom ihåg så kul det var att leta grejer så hon fick också leta. För säkerhets skull tre "säkra kort" d.v.s. bollar i snöre som hon så fint kom in med till Ann och fick goda kýcklinghjärtan som belöning. Duktig tjej! Sen hade vi en mysig stund alla fem vid Fjärilshusets uteservering, det är inte så mycket folk i farten så här mitt i veckan och vi hade flera platser att välja på då "våra" bänkar under äppelträdet var upptagna av dagisbarn. Valde ut en plats med rottingsoffor och fåtöljer och Dante fann sig tillrätta på en soffa medan Tassa och Niro höll sig på det svala stengolvet.
Tack Ann och Tassa för en trevlig dag!
Om en liten stund kommer Hugo och Olle hit för att äta middag och sen ska vi följa med dom hem och se på Idol när mamma och pappa är på Hairspray-premiär! Men det vet inte vofsingarna om -de ligger fortfarande helt utslagna och snarkar för fullt!
Tisdag 15 september 2009
Vilken fantastisk septembermånad vi har! Och äntligen känner jag mig "fit for fight" igen även om förkylningen inte helt är över ännu. Idag hade jag bestämt träff med Linna och Ella (6 mån igår) för att ta en promenad tillsammans med Niro. Dessförinnan tog jag Dante till Vasaparken, vi brukar gå en runda där nån dag i veckan bland alla fotbollsspelande och lekande barn och en massa hundar för att han ska vänja sig och numera tittar han inte ens åt barnen. Plötsligt så stod Daniel framför oss med Oliver! Hundarna har inte setts på nästan ett år (Dante var bara 13 veckor) och Oliver verkade mycket förvånad över vad jag hade i snöret, för inte var det Niro i alla fall! På boxervis ställde de sig på bakbenen och Daniel föreslog att vi skulle gå en bit bort bakom Sabbatsberg där det finns en liten skyddad gräsplätt så att dom fick hälsa på varandra lösa.
Oliver (som blev KORAD före sommaren) är nu en maffig kille på 3 år och självklart skulle han testa Dante, som inte träffat nån vuxen hane förutom Niro. Spännande men samtidigt lite läskigt, tyckte han nog! Och jag märkte snabbt att han är helt olik försiktiga Niro och när Oliver försökte rida på honom eller när han la sitt huvud på hans rygg - då sa han ifrån ordentligt, vilket Oliver tyckte var onödigt. Men när rangordningen var fastställd så kutade dom runt i 100 knutar, side by side. Härligt att se!
Oj, så tröttsamt det var för Dante - slocknade snabbt efter att ha blivit avnosad hemma från topp till tå av storebror
Matte bytte hund och begav sig åter till Vasaparken där vi mötte Linna med barnvagnen och vi tog en promenad upp till Observatorielunden och satte oss i den mysiga uteserveringen och åt varsin jättegod macka på deras hembakade mörka bröd. Niro gnydde på sitt vanliga vis: "jag vill smaka, jag vill smaka" men hittade till slut en liten sten att leka med istället. Ella tittade lite storögt på honom men fann en bit vattenmelon på sin mammas tallrik mer intressant, för den gick ju att stoppa i munnen.
Tänk så fantastiskt jag har det, kan vara ute med mina hundar i det vackra vädret när jag vill, sitta på en uteservering utan att behöva titta på klockan hela tiden . Rå helt över min egen tid! Det är helt underbart att vara pensionär!!!!!
Fredag 11 september 2009
Har tänkt på det jag skrev igår om Dante och måste också skriva om hur duktig han är "till vardags" och inte bara hur jobbig han är "till fest" (= med störning av trevliga människor och andra hundar etc). Det gäller ju för mig att ta fram det positiva också...
1) Han går OK bredvid Niro i tvillingkopplet (några steg framför dock) vid min vänstersida, på trottoarer och övergångsställen utan att göra några häftiga ryck i kopplet
2) Han går rätt OK i kopplet på "ensampromenaderna" då jag lättare kan jobba med klicker
3) Han hoppar inte längre upp på personer (inkl småbarn med leksaker) som vi passerar på promenaderna
4) Han kan passera andra hundar utan att rycka i kopplet och hoppa framför mig (även om han fortfarande är mycket nyfiken) -
5) Han bryr sig inte längre om ljud från motorcyklar, mopeder, skateboards etc.
6) Han har inte visat några tecken på aggressivitet
7) Han är duktig på "stadga" när vi ensamtränar - även om han hela tiden måste hålla koll på ALLT
8) Han har inte samma behov av att hålla koll på omgivningen när Niro är med och jag tränar dom var för sig.
9) Han har inga problem med att "greppa" spårapporter, apportbock etc (där har jag fått jobba livet av mig med Niro)
10) Han gillar att kampa och kan "loss" eller "tack" (kampen har jag också fått jobba hårt på med Niro)
11) Tävlingslydnaden: han har bra ingångar, kan "ligg", jättebra fart på inkallningen, platsliggning OK (vi har ännu inte tränat med andra hundar - bara med Niro) = vi är bara i början!!!!
12) Sist men inte minst - han har otroligt lätt att vara passiv uppkopplad ensam. Inte ett pip hörs från honom - ni skulle höra Niro!!!!!
Självklart har jag låååång väg kvar och det kommer att ta längre tid än det gjort med Niro (som fick mycket "egentid") men även Niro kunde få för sig tokiga saker ibland när han var unghund som när han drog nerför backen vid Koppartälten och skrämde slag på en skolklass som trodde en "mördarhund" var i farten eller fick för sig att ta ett gyttjebad i Brunnsviken när matte tränade inkallning. När jag nu tänker tillbaka så kommer jag ihåg när vi tränade sök och han på väg från "figgen" passade på att svalka sig i ett lerigt dike till Anns stora glädje - det var i hennes bil vi skulle åka hem!
............................................................................................................
Idag tog jag Dante till Karlbergsparken och vi tränade några lydnadsmoment på grusplanen bakom slottet. "Störning" var en mamma och liten bebis på andra sidan planen men han tog ingen notis om dem och kontakten med matte var rätt OK. Belöningen varierade mellan kamp och godis - kamp för att få upp hans intresse och därefter godis för att lugna ner lite grann.
Hade lagt ett kort spår med 3 apporter på gräsmattan bakom parkeringen och han hittade apporterna men vindade lite i vinkeln jag gjort. Ska träna lite mer på raka spår istället (har en tendens att gå för fort fram, hm hm).
En jättetrött Dante fick vila hemma när Niro fick sin 2 tim promis i Hagaparken (hur ljuvligt är det inte för oss att få rå om varandra ensamma ibland) - Mattes goa, fina Niro-Piro!
Väl hemma igen fick matte ta sig en 30 min tupplur innan det var dags för tvättstugan och vovvarna snarkar fortfarande 1.5 tim senare.
Torsdag 10 september 2009
Är idag inne på 18:e dagen av min förkylning som nu äntligen verkar ge med sig. Gick iväg till vårdcentralen idag och fick lite råd och nässpray. Inga misstankar om influensan men jag undrar jag... har hört flera som haft så här halsont och det sägs ju att den börjar så. Himla jobbigt har det varit i alla fall!
Och mitt i allt så har Dante och jag haft två kurstillfällen till om 3 timmar ute i Waxholm och orken ha väl inte varit på topp. Har kunnat konstatera att Dante just nu befinner sig i sin värsta slyngelperiod, det ska spelas clown och rullas på marken, när matte säger sitt så blir det ligg, göra snabba ryck i kopplet som matte inte orkar hålla emot o.s.v. Men däremellan har han inga svårigheter att vara passiv och ligga lugnt och tyst uppkopplad och iaktta allt som sker runt omkring honom på planen med stort intresse.
Tisdag 1 september 2009
Matte var faktiskt otrogen i lördags men vovvarna förlät henne när dom sen fick varsin jättefin mjukisboll som nu är favoritleksaken! ÖLOs Boxerspecial gick av stapeln ute i Täby och jag åkte dit med Stina, hennes två barn, Leah och Chess 9 mån som var anmäld i juniorklass. Lite nyfiken på den engelska domarens smak och kunde också konstatera att just nu är det tigrerade boxrar som dominerar. Det gick bra för våra kompisboxrar Lisa, BeLee, Chess och Ester - alla juniorer. Vi åkte därifrån när juniortikarna var klara eftersom Stinas barn började bli rastlösa (vi var där i nästan 5 tim) och matten ville hem till sina pojkar.
Igår kväll var det dags för andra tävlingslydnadslektionen på Waxholms BK och Dante och jag tog oss dit med buss 670. Jag kan berätta att denna gång var han mer sig själv d.v.s. nyfiken, nosig, svår att få kontakt med p.g.a. alla störningar både synliga och osynliga. Vi jobbade i par tillsammans med Martina och Lisa (som är jätteduktiga) och Dante passade på att knuffa omkull lilla Clara som tultade runt oss! Som sagt en välbehövlig träning med mycket störning så det var inte inte mycket idé att krångla till det för unge herrn utan vi tränade mest ingångar och lite bakdelskontroll och mot slutet (kursen pågår till kl 21) när vi gick ut på planen så tipsade Martina mig om att använda kampleksak istället för godis som belöning för att testa om kontakten blev bättre och BINGO! Tänk så bra det är när någon står bredvid och kan ge råd - tack Martina! Åsa hade mailat oss SBKs formulär "Hur är min hunds personlighet" som vi fyllt i och alla fick "gå igenom" sin hund. Vissa mer "svårarbetade" än andra - ni kan gissa var min Dantefjante ligger på skalan!
Även igår fick vi skjuts hem av Sparty/Karins mamma och vi siktar på att kunna träna lite tillsammans innan nästa lektion. Det blev ju inget av förra veckan eftersom Karin också låg nerbäddad.
Ett blött bevis på att det var mycket som hände i Dantes knopp och kropp igårkväll, upptäcktes när jag skulle bädda sängen i morse så nu är tvättmaskinerna i full gång i tvättstugan.
Dante och Niro - dom bara ligger och snarkar och snarkar efter morgonrastning och frukost. Bägge trötta efter gårdagskvällen - Niro har svårt att koppla av när matte inte är hemma även om han hade sällskap av Robin och Emelie.
Torsdag 27 augusti 2009
|
|
|
|
Snart kommer Olle och Hugo!
|
|
|
Usch vilken jobbig vecka! Vaknade natten till måndagen med ont i halsen och kunde inte svälja och min första tanke var: jag bara MÅSTE till kursen med Dante! Och det gick med hjälp av Bafucin och Alvedon och vi hade turen att få åka hem från Österåkers BK med lille Sparty 7 mån som också bor här i Vasastan (men har aldrig stött på honom tidigare). Dante skötte sig så fint på kursen, hade varit orolig för att han skulle vara okoncentrerad och mest nyfiken på allt och alla runt omkring men han förvånar mig, min Dantefjante! Kunde sitta/ligga med kopplet på marken utan att springa fram till de andra. Jättebra passivitetsträning! Vi gick igenom momenten i klass I (inte tandvisningen) var och en och jag ser fram emot fortsättningen. Förmodligen kommer kursen att flyttas till Waxholm som är Åsa Klints hemmaklubb.
Tyvärr har jag inte kunnat träna något alls med Dante eftersom jag var totalt däckad när vi kom hem på kvällen med feber och ännu värre halsont. Har sen bara orkat ta ut hundarna på korta rastningar - tur att det finns Alvedon, säger jag! Mina vovvar är så duktiga, när matte är nerbäddad så ligger dom bredvid och sover snällt. Men eftersom Olle och Hugo kommit hit efter skolan varje dag och vi senare följt med dom hem och lagat middag så har de inte haft det minsta tråkigt. Det har busats, kan jag lova! När Jaana kommit hem från Cirkus (de är i slutfasen för Cats som har premiär nästa vecka) har jag stapplat hem och intagit sängläge men det har varit svårt att sova med sårigt svalg och täppt näsa!
Peppar, peppar - idag torsdag känns det lite, lite bättre!
Söndag 23 augusti 2009
|
|
|
|
Säg "varsågod" snart, matte!!
|
|
|
Onsdag 5 augusti 2009
Vår tid som kaninvakter börjar lida mot sitt slut - på fredag kommer Jaana, Ulf, Hugo och Olle hem efter två veckors semester på Mallorca. Hasse Kanin har utfodrats med div godsaker: groblad, maskrosblad och kvistar från äppelträd och Jaana kommer förmodligen att tycka att han blivit tjock. Eftersom han är galen på att försvara sin föda och har långa vassa framtänder så får han skutta runt i kök, hall och badrum när jag gör rent i buren och fyller på med nytt hö och kattsand. Det tycker vovvarna är otroligt spännande och sitter blixtstilla bakom galler. Förr kunde Niro ligga stilla i samma rum utan att röra Hasse, men det vågar jag inte ens tänka på nu när Dante finns.
Nu är det riktigt varmt igen - termometern visar nästan 30 gr i skuggan på balkongen. Lyckligtvis är lägenheten väldigt sval eftersom solen bara tittar in till oss ett par timmar före 12 så vovvarna kan få skön vila efter Haga-promenaderna. Det är inte tal om buslek och spring i värmen - det flåsas ändå ordentligt i kopplet trots kylhalsbanden. Igår hade vi återigen en mysig fikastund i skuggan vid Fjärilshusets servering tillsammans med Ann/Tassa och det är jättebra träning för Dante att ligga lugnt och stilla medan en massa småbarn leker högljutt runt omkring bordet där vi sitter.
Ann och jag pratade bl.a. om hur "knäppa" vissa människor (de vet förmodligen inget om hundar). Kan t.ex. dyka på en och fråga om vägen på de mest olämpliga ställen t.ex. när jag går på ett övergångsställe, fullt koncentrerad på mina hundar i tvillingkopplet. Mycket lämpligt, eller hur? Det är som om dom inte SER att man har hundar. Och mina 30 kgs bitar syns, det kan jag lugnt påstå! Ett färskt exempel: Idag på hemvägen från Hagaparken, lagom svettiga och trötta efter 2 timmars promenad passerar vi tennisbanorna då en kille inne från banan ropar: Kan du slänga över den där bollen till mig? Ni kan tänka er scenariot: mina vovvar i tvillingkopplet ser att matte slänger iväg en boll - HURRA!! Självklart svarar jag NEJ, jag kan inte, jag har mina hundar att tänka på, vilket resulterade i en mycket sur kommentar.
Fredag 31 juli 2009
Sista dagen i juli månad och nu börjar folk och hundar att komma tillbaka från sina semestrar. De här sista veckorna i juli har varit så tysta och sköna även här mitt i stan men nu börjar trafiken komma igång igen på morgnarna vilket också märks nere vid Nortull som vi måste passera på väg till Hagaparken. Idag fick vi sällskap av Tassa och Ann - otroligt kul med tjejsällskap, tyckte buskillarna som blev uppspelta i överkant. Och den barnsliga Tassa-damen är inte den som säger nej lite bus. Det var meningen att killarna skulle få gå var sitt (individuellt anpassat) spår men jag kan inte med bästa vilja i världen säga att resultatet blev något vidare. Nu är det ju så att dom i stort sett varje dag får leta grejer i ruta (matte gör det enkelt för sig, hm hm) och spår-poletten hade svårt att trilla ner. Spåren fick ligga i över en timme så jag trodde nog.... Dante fick ett rakt myckte kort spår och jag hade lagt godis i mina första steg och där var det inga problem men sen fattade han inte alls vad han skulle göra - nosen upp i vädret: var har hon gömt det andra godiset, kanske i nåt träd??? Har trott att Dante som alltid annars har nosen i marken skulle bli fena på att spåra, men har kommit fram till att det han nosar efter är något ätbart plus hunddofter, han är inte så värst intresserad av personspår. Dock gick nosen ner i backen efter halva spåret (jag hade bromsat honom något när han yrslade som värst) och han hittade den rosa kamp"dildon" i slutet och då blev det tjo och tjim och lek!
Sen var det Niros tur och där blev det pannkaka direkt! Han vindade till sig första snitseln (en bra bit från spåret) och hittade apporten på marken och kom in med den men sen vindade han än hit och än dit och hittade aldrig spåret så jag bröt utan att säga någonting. Plockade upp slutapporten och dom andra två får vi se om vi hittar nån annan dag.
Men trevligt hade vi det tillsammans med tjejerna Kempe, medan spåren låg till sig tog vi en fika vid Fjärilshuset och Dante flörtade hej vilt med "faster" Tassa medan Niro passade på att ha en "pratstund" med favorit-Ann!
Lördag 25 juli 2009
Med sorg i hjärtat skriver jag att Niros farfar Picasso nu är en boxerängel.
Sista gången jag fick äran att se denna stiliga, kraftfulla 9 åring var i maj på ÖLO utställningen, där han efter prisutdelningen tog glädjeskutt tillsammans med sin matte. Mina tankar går till Lee & Benny.
Måndag/tisdag 20-21 juli 2009
Det har gått en månad sen senaste dogboksanteckningen och vi har återvänt till asfalten efter nästan 4 veckor på Käringön. På västkusten är Käringön välkänt men kanske inte för resten av Sverige. För den som är nyfiken att veta mer så finns två hemsidor om ön: http://karingon.se och http://karingon.info
Annars räcker kanske följande information:
Käringön ligger väster om Orust, längst ut i havsbandet och är ett historiskt färjeläge. Ön har ca 130 permanentboende och ca 200 hus som ligger tätt (inga tomtgränser finns) på norra halvan. Till Käringön kommer man med färja från Hälleviksstrand om man inte är utrustad med egen båt. Käringön är bil- och cykelfri och är en attraktiv semesterö, besökare kommer sjövägen även från bl.a. England, Holland, Norge och är ett populärt utflyktsmål för många semesterfirare. Väster om Käringön ligger Måseskär fyrplats. På öns södersida finns badhus med bryggor (Herr- resp Dambad) som liksom Tanternas vik (och Friluftsbadet är nakenbad. Knoden är en plats där berget har naturliga avsatser så man lätt kan gå i och ur badet. Dessutom finns ett Barnbad (grund vik) och Familjebadet som har en trampolin. Matbod, fiskaffär, skeppshandel, hotell, Petersons Krog ligger vid hamnen och mitt på ön ligger kyrkan och Simsons prästgård som numera är restaurang.
Det hus som vi hyrde (för sjätte året i rad) ligger precis vid den enda "väg" som finns på ön och här passerade alla som skulle till badplatserna, klipporna, "utkiken" och till mina vovvars glädje (?) även alla hundar, inte bara en utan flera gånger om dagen. Stavgångare och joggare kämpade i uppförsbacken men eftersom vägen snart tog slut så blev det nerförsbacke tillbaka för dom - varv efter varv...
Hundpromenaderna ägde rum antingen längs klipporna runt ön (tar 30-40 min) eller på den enda lilla gräs-väg som finns (mitt på ön). Om inte denna var vattenfylld av allt regnande, förstås. Ska tilläggas att det nästan inte finns några träd på Käringön. Så de buskar som finns blev väldigt välbesökta av hanhundarna. Det fanns många hundar på ön och den ras som var i majoritet var gjädjande nog: BOXER! Det var t.o.m. så att folk utan hund fällde kommentarer om det: "Nämen, EN boxer till!" Under "våra" veckor räknade jag till 6 st renrasiga + 1 blandning rottweiler/boxer. Niro blev lycklig över att återse 4 åriga Smilla (Queensie's) och Dante fick de sista dagarna en likasinnad lekkompis i Hugo snart 2 år (Soerhagens). Dessutom mötte vi Herman (Swedbox) nästan varje dag, en 6 årig bestämd herre som inte var särskilt förtjust i andra hannar men Niro och han kunde faktiskt stå lugnt och sansat några meter från varandra medan mattarna pratade "boxer". Men när Herman mötte Dante tog han så klart på sig rollen som uppfostrare. Herman var en baddare på att simma och jag hoppas att Dante också kommer att hoppa i vattnet så småningom om tillfälle ges. Han är mycket modigare (?) än Niro och simmade i stort sett så fort han inte bottnade. Och inte försökte han dricka upp allt saltvatten, som Niro gärna gör (fungerar bra som "tarmsköljning" hm hm). Jag hade med mig Bills gamla orangefärgade bandyboll (korkfylld) som Jaana kastade ut och Dante simmade och hämtade den, gång på gång. Niro stod på stranden och väntade på sin tur och ville inte vara sämre han även om han försökte kravla upp på klipporna titt som tätt.
Det blev inga båtutflykter till småöar i år, men vi passade på att gå till Barnbadet med hundarna några varma, sena kvällar och resten av familjen hade ju fem andra badplatser att välja mellan. Så det gick alls ingen nöd på oss.
I år hade vi verkligen tur med vädret (2007 regnade och blåste det i stort sett varenda dag). Vi kom från ett Stockholm där solen inte visat sig på flera, flera veckor. Kan inte komma ihåg när vi senast hade en sån kall och regnig juni-månad. När vi kom till Göteborg slog värmen emot oss. Tågresan hade jag inte behövt oroa mig för, Dante lade sig direkt ner och sov som en stock i 2 timmar. Sista timmen var han fullt sysselsatt med sitt tuggben. Niro, som varit med förr och visste vad som väntade, hade svårare att koppla av och ville helst placera sig med tassarna i mittgången och eftersom vi hade toaletten precis bakom ryggen liksom Bistro-vagnen, var det många som fick kliva över honom.
Jaana, Ulf och pojkarna hade bilat ner dagen innan, men hon hade lagt in en klädprovning på Göteborgsoperan på måndagsförmiddagen för vår skull och tog den tidiga färjan från Käringön. Så snart vi steg av tåget började Niro se sig omkring. För något år sen hämtade Jaana också oss på Göteborgs central, vilket minne de har! Som sagt, det var varmt i Göteborg och ännu varmare var det när vi kom till Hälleviksstrand. Väl på färjan, satte vi oss ute där det fläktade - vovvarna var på helspänn och även om Hugo och Olle ville komma och möta vid färjan så tyckte vi det var bättre om de väntade på oss vid huset istället. Det hade blivit fullständig kaos med två ystra, hoppande boxrar bland alla människor och andra hundar på kajen. När vi kom fram till huset blev det stort pusskalas, förstås. Jaana och Olle tog med sig Dante till bryggan, Hugo och Niro stannade på trappan så matten kunde packade upp i lugn och ro.
Ulf hade köpt havskräftor och räkor som vi festade på och senare på kvällen njöt vi av den apelsinröda solnedgången från verandan.
Sen följde 2 veckor av nästan tropisk värme, mycket ovanligt för Käringön fick vi senare höra. Värmen tillsammans med den rena, höga luften gjorde att man varje eftermiddag däckade totat men efter en stunds siesta kände man sig som en ny människa! Niro och Dante kände förstås också av värmen och låg mest i skuggan iförda sina fina kylhalsband.
Efter regn kommer solsken - och tvärtom! Det typiska Käringö-vädret dök naturligtvis upp och termometern sjönk snabbt till 14-15 grader men vinden var fortfarande rätt varm och regnkläderna kom väl till pass när himlen öppnade sig.
På eftermiddagarna klarnade det för det mesta upp och kvällarna var ljumma. Jaana tog växelvis ut Dante eller Niro på spännande klipp-promenader - ibland följde Hugo och Olle med och hoppade på klipporna till hundarnas stora förtjusning och det var trötta och nöjda vovvar som kom hem till förkylda matten.
Dante och jag gjorde en utflykt till Hälleviksstrand för att träffa syster Hera några dagar efter syskonens 1 årsdag. Som vi befarat så löpte mamma Gaia och det var inte tal om att ta med Niro. Men gissa om jag blev avnosad när vi kom tillbaka "hem"! Jonas åkte iväg med Gaia, men hennes doft fanns ju överallt inomhus och gjorde Dante så till sig att han försökte flörta med syrran, som undrade vad sjutton han höll på med. Så vi höll oss utomhus på Marit & Jonas stora tomt med tre-fyra stora gräsmattor att rusa på. Hera har vuxit upp till en riktigt stilig dam och var nästan lika hög som Dante, som såg ut som en gänglig yngling bredvid henne. Det blev 3 timmars bus och lek och mys och Dante slocknade direkt så fort vi steg på färjan tillbaka till ön. Hade sett fram emot att träffa Linda (Team Cozco) som bor i Rönnäng, men hon och småkillarna blev förkylda och kunde inte dyka upp, tråkigt nog.
Blev som sagt själv rejält förkyld några dagar senare (hostan sitter fortfarande i) och hade som tur var en oläst semesterbok kvar, när den var utläst så gick det alltid bra att baka en ny sats kanelbullar.
Så mycket gott vi har ätit under semestern! Makrill, torsk, kummel, pigghaj, lax, räkor och så förstås de "världsberömda" havskräftorna. Ulf blev en riktig baddare på att grilla så vi fick njuta av grillad entrecôte, oxfilé, kalv, lamm och fläsklfilé. Efterrätt är ett måste i vår familj och ingen kan göra så goda pajer som Jaana! Niro, satt som vanligt och tittade på oss med sina bedjande ögon och självklart blev det nåt smaskens över till vovvarna. Dante, som aldrig fått smaka från bordet, var självklart snabb att ta efter men redan efter EN tillsägelse gick han därifrån - Niro däremot hm hm hm!
De sista semeserdagarna brukar vara rätt dämpade och så var det även i år. Det packas och städas i mitt huvud trots att inget kan göras förrän sista kvällen i alla fall. Det är alltid vemodigt när semestern är slut men det är också skönt att komma hem till sitt eget igen. Jaana m fam hade bestämt att åka hem nästa dag men skjutsade i alla fall in oss till Göteborg på torsdagsmorgonen. Vi hittade en liten grön plätt bakom parkeringen vid Göteborgs central där hundarna kunde göra ifrån sig och sen placerades dom och matten på en bänk i väntsalen. Där satt vi och pustade ut i 45 min tills det var dags att gå på tåget. Nu var det Niros tur att slänga sig ner och han sov som en stock under hela tågresan. Dante var lite piggare och sysselsatte sig med tuggbenet men slumrade i alla fall till lite då och då och var lugn och duktig.
När vi kom ut på Vasagatan var det inte bara värmen som slog emot oss utan den ofantligt dåliga luft vi andas in här mitt i Stockholm. Det var en hemsk upplevelse, faktiskt! Robin kom och mötte upp vid Centralen för att hjälpa sin mamma med att ta en av hundarna hem.
Under hela Käringövistelsen har inte tvillingkopplet använts en enda gång och jag fasade lite för att Dante skulle ha glömt bort det vi tränat på. Han har ju fått gå väldigt fritt i långt koppel på promenaderna med Jaana, men till min stora glädje gick både han och Niro som två parhästar när vi dagen därpå begav oss till Hagaparken.
Och nu är vi alltså tillbaka i vardagen igen...
Lördag 20 juni 2009
Midsommarafton kom regnet till Stockholm inte förrän kl 21 och inte som utlovats tidigare på dagen. Staden hade tömts som brukligt är denna helg eftersom alla vill fira Midsommar på landet. Själva har vi varit kvar hemma och har haft det lugnt och skönt och matten har tvättat, plockat och packat inför resan till Käringön tidigt måndag morgon.Vi blir ju borta i nästan 4 veckor så det är en hel del som ska med. Med två vovvar blir det ju dubbla hundgrejer, dessutom. Busgrabbarna har fått sin vanliga runda i Hagaparken mitt på dagen och sen sovit sin skönhetssömn, mätta och belåtna.
Fästinghalsbanden, Scalibor, har åkt av efter det att Dante fick massor av utslag för drygt tre veckor sedan. Inget som kliade men det har tagit sin tid innan de försvann. Nu törs jag inte heller ha nåt på Niro, även om han har klarat sig från biverkningar under åren. Har i veckan köpt var sin pet-Skudo, eftersom jag inte vill spruta något "gift" på Dantes hud. Hört att Skudon ska vara bra, den hänger och slänger på halsbandet så jag vete sjutton hur den fungerar på hundar med kort päls. Har plockat några krypande fästingar på Dante (Niro har färre) men måste ha missat en för igår morse var det en röd geggig fläck på lakanet och Dante spottade ut vad jag trodde var ett sorts mörkrött bär (typ stort blåbär). När jag såg att det var en jättestor blodig fästing bara skrek jag rakt ut. Fy fn så äckligt! Det tyckte nog Dante också för han såg väldigt olycklig ut! Men det kanske var för att matte skrek...
På Käringön finns inte så mycket fästingar men när vi hälsar på Gaia och Hera i Hälleviksstrand så får vi se upp. Marit brukar sätta på sig pannlampa och gå igenom sina hundar varenda kväll för där kryllar det av små, små svarta elakingar.
Ja, som sagt, nu på måndag morgon tar jag och hundarna X2000 kl 8.10 till Göteborg (tuggben är inköpta för säkerhets skull) och där blir vi hämtade av Jaana vid lunchtid. Hon är så snäll, min dotter, har lagt in ett möte på Göteborgsoperan på morgonen bara för att jag och vovvarna ska slippa ta bussen till Hälleviksstrand. Själv ska hon köra ner sin familj till Käringön på söndag och tar då även vår packning (hur nu allt ska få plats).
Har ingen dator med mig men kan nog få låna Ulfs så jag kan skriva ner några rader här i boken. Spännande att se hur det går med två hundar...
Lördag 13 juni 2009
Och så var det lördag igen... och regn igen... Men ut måste man (och vill man) och hundarna bryr sig inte om lite droppar från ovan. Dessutom blir gräs och buskar så härligt blöta att springa i och köra tungan igenom. Det blir extra kul på promenderna när vi har sällskap och idag följde Jaana och Hugo med. Stackars Hugo har gipsat vänserarmen - föll så olyckligt hemma häromdagen. Tråkig start på sommarlovet, men som vädret verkar bli så blir det nog ändå inte så mycket bad första veckan på Käringön efter midsommar.
Jaana tog hand om Pirre-Purre (kärt barn har många namn) och matten hade fullt sjå som vanligt med Danten. Det fullkomligt spritter i unge herrn, kroppen går i vågor, nosen upp och ner, vill gå hit och vill gå dit! Vid övergångsstället nere vid Norrtull stod ytterligare en sprallig boxer som jag aldrig sett tidigare. Det visade sig vara en tvåårig tik vid namn Vovva. Inte en chans att jag tänkte gå bredvid henne med Dante när det blev grönt ljus igen så han fick snällt stanna kvar bredvid matten och se på när Niro och Vovva hälsade på varandra på typiskt boxervis (stående på bakbenen) - de hade redan hunnit över första övergångsstället. Som jag påpekat tidigare slår det om otroligt fort till rött igen.
Framme vid stora ängen bytte Jaana och jag hundar och hon sa att det kändes precis som när hon gick ut med Niro i samma ålder. En hundägare vi mötte lite senare i parken påpekade snällt att "om ett år så.." Det syns ju tydligt, så att säga, att han är en unghund! Hugo sa bestört: "ska det vara så här ett helt år till? "Även han har glömt hur Niro varit!
För att göra av med lite energi så fick vovvarna visa Jaana och Hugo hur man letar och hämtar grejer i ruta - och visst blev dom imponerade, särskilt över Niro förstås men jag berättade att när han var i samma ålder som Dante så visste han inte alls vad han skulle göra därute i rutan. Det är mera fart i Danten så att säga och inte är han "rädd" att ta grejer i munnen heller. Sen så kan han ju få ett ryck och ta några ärevarv med grejerna, men det överser jag med än så länge!
Vovvarna är vana vid att få leka en stund när alla grejer blivit uppletade och avlämnade och idag hade dom kulans med en tjock pinne. Man blir lite torr i halsen av pinnar och då smakar vatten gott och dom var betydligt lugnare när vi vände hemåt. Jaana plockade ryggsäcken full med maskrosblad och annat smarrigt till Hasse-kanin på hemvägen och vår trevliga promenad slutade med att hon fick en ordentlig "kyss*" av Dante så att ögat blixtrade till (förmodligen blir det en blåtira). Hur sjutton ska jag få bort hans hoppande???
Fredag 12 juni 2009
Det var länge sen det blev några rader här och mest beror det på att matten inte känt sig 100% - är inne på sjätte dagen med odefinierbar feber. Tack och lov för Alvedon så att vovvarna har kunnat få sitt även om det inte blivit mer än det nödvändiga. Hade så sett fram emot ÖLOs boxerpromenad i Hagaparken i söndags men hoppas det blir fler tillfällen. Läste på Jessicas och Kajsas hemsidor att det hade varit lyckat!
Det matten orkat med är att ta ut vovvarna på sina respektive kiss & bajs-turer plus att de har fått var sin promenad i Bellevue på dagarna. De dagar det har varit uppehållsväder har vovvarna passat på att blöta magarna i Brunnsviken. Det finns en liten plätt där hundar alltid har fått svalka sig men nu har jag läst att man har planer på att göra ett "människobad" där istället - hundarna blir bortkörda överallt!!!
På eftermiddagarna har vi vilat tillsammans - jätteskönt för en frusen matte att känna värmen från två boxerkroppar!
Var iväg till vårdcentralen igår och tog prover så vi får se om doktorn kan komma fram till vad det är för fel - har aldrig varit med om nåt liknande.
Trött Dante...
... och trött Niro efter regnpromenaden
Mattes fina röda regnkappa hänger på tork
Tisdag 2 juni 2009
Nu har vi "svensk" sommar i Stockholm! Otroligt hur vädret kan svänga på ett dygn. Igår stekande sol och 25 grader och idag hällande regn och drygt 10 grader. Men fördelen med dagens väder är att man kan gå gå helt ostört i flera timmar i Hagaparken (som jag ofta påpekat). Dante fick vara lös ganska mycket och retade Niro, som tyckte det var ganska spännande att kolla lillbrorsans upptåg. "Får man göra så, matte?" frågade han. "OK - då gör jag det också!!!"
Igår kväll beställde jag 2 st kylhalsband på nätet för att vovvarna inte ska få värmeslag, frågan är om det var ett vidare bra inköp! Idag kom de hem helt genomblöta efter 2 timmar i regn och ville frotteras torra och varma av matten som själv höll sig torr tack vare den nya röda regnkappan och röda stövlarna (dock inte om skallen för huvan åkte aldrig upp).
Söndag 31 maj 2009
Onsdag 27 maj 2009
Det var väldigt länge sedan Dante fick gå en "stadspromenad" så idag byttes rutinen med Hagaparken, leta-saker-i-ruta, buslek etc mot en promenad ner till Centralen mitt i lunchrusningen. Det märks att han mognat och att i alla fall något av det vi tränat har fastnat i hans snart 11 månaders lilla skalle! Min tanke var att han skulle få känna på miljön på Centralen inför vår tågresa om en knapp månad och dessutom skulle jag hämta ut tågbiljetterna i automaten. Han var såååå duktig - låg stilla bredvid biljettautomaten så matten kunde koncentrera sig på att trycka in rätt siffror och bokstäver. Sen gick vi ut till spår 10 där förhoppningsvis "vårt" tåg kommer att stå och vi avslutade med att gå en runda inne på Centralen där Dante fick lägga sig en stund och vara passiv bland alla resenärer. Promenaden hem gick också bra även om det är otroligt stor skillnad att gå med Dante mot att gå med Niro. Dante vill nosa och kolla det mesta och jag får använda mig av häråtljudet och godisbelöning för att han ska hålla sig nära mig när vi går i folkvimlet och jag måste vara koncentrerad hela tiden. Med Niro kan jag gå avlappnat och jag märker knappt att han är med.
Nåväl, jag är mycket nöjd med Dante idag och han blev ordentligt trött och fick vila medan Niro fick gå sin favoritrunda i Bellevue, där han passade på att svalka sig i Brunnsvikens vatten och "torka" sig i sanden.
Senare på eftermiddagen kom Hugo förbi för en fika med mormor och vovvarna blev alldeles vilda av glädje över besöket.
Torsdag 21 maj 2009
Helgdag mitt i veckan och ledigt från skolan så Hugo kom till oss och följde med Dante och matte på promenad i Karlbergsparken idag. Dante fick gå ett kort rakt spår med leksak som slutapport och klarade det fint. Hugo hjälpte mormor att ta några "ståbilder" av Dante - se här intill!
Hem och lunch för Hugo men ingen rast eller ro för mormor som tog ut Niro på hans runda i Hagaparken på 1,5 timme. I morgon är det Olles tur att komma hit, vi får se vad vi hittar på då.
Tisdag 19 maj 2009
Två trötta boxerkillar efter lång och busig promenad i Haga!
När vi hade hunnit ner till Frösunda rehab ser matte en svart vovve rusa uppe i backen bland träden och kallar in Niro som snällt kommer, men bara en sekund senare har han stuckit iväg för det var ju kompisarna Leah och Chess.
Stina trodde att hennes hundar fått spår på ett rådjur, men det var ju bara buskillarna som gått där. Alla fyra fick rusa och busa en bra stund och sen kopplade vi upp "småglinen" medan de stora fick vara fria när vi gjorde sällskap hem genom Haga. Bra tillfälle för koppelträning av de "små".
När hundarna steg i in i hissen hemma efter tre timmar så började svansarna gå - de kände doften av Hugo, som stod och väntade på oss i trappan. Han hade ringt på mobilen flera ggr men mormor hade inget hört p.g.a. trafikbullret vid Nortull. Nu har vi fikat och Hugo gjort matteläxan och kollar Simpsons på TV och snart dyker Olle upp så det är tur att vovvarna fått en sovstund dessförinnan!
Söndag 17 maj 2009
Dags igen för utställning och för första gången utomhus. ÖLOs inofficiella på Skavlöten i Täby. Dante och jag fick åka med Stina och lilla Chess och blev upphämtade halv nio. Det blev en låååång dag! Först var domare Elisabeth Wahlström en halvtimme försenad och sen var det över 30 andra hundar av olika raser innan boxer. Jag tittade inte på klockan men jag tror vi fick vänta i 5 timmar innan det var vår tur att gå in i ringen. Hade inte buren med till Dante och det misstaget gör jag inte om, kan jag lova, om det nu skulle bli aktuellt med fler utställningar. Dante, som nu är lite drygt 10 månader (och 30 kg tung) ställdes i juniorklass och hans kritik finns på hans egen sida under "Utställningar". Vi hade tur med vädret, solen sken och det var lagom varmt. Träffade flera av våra trevliga kompisar bl.a. Lee med Belee, som gick i samma klass som Chess och fick jättefina placeringar: 2:a (Chess) och 4:a (BeLee) En annan söt tik "sweet"Ester kom 3:a. Grattis till er!
Ann och Tassa dök upp som publik till Dantes stora förtjustning och Tassa fick till sin glädje även träffa sin ståtlige pappa Picasso, som inte sade nej när hans dotter bjöd upp till en svängom. Se bild nedan.
Dantes snygga halvbror Dexter med matte Jessica (som är med i ÖLOs styrelse) dök också upp mot slutet för att hjälpa till och det var första gången grabbarna möttes och Dante fjantade runt den större (halvåret äldre och rätt mycket högre) Dexter.
En liten obehaglig incident inträffade (som kunde ha slutat illa) under vår långa väntan. Två boxrar rök ihop (en hane och tik ur samma familj) en bit bakom oss och det skapade rörelse och tumult bland de andra runtomkring. Jag satt i min stol och Dante låg på marken bredvid mig och hans reaktionsförmåga är snabbare än hans mattes, kan jag berätta. På ett ögonblick hade stolen vält och jag dras fram på marken och min enda tanke var att inte släppa taget om kopplet. Det hade nog hänt om inte en hjälpande hand fått tag i kopplet så att jag kunde resa mig upp. Det var ju självklart att nyfiken i en strut bara måste kolla vad som hände där borta, det verkade ju livat värre! Usch, tänk om han nått ända fram - då hade han åkt på storstryk!!!! Så nästa gång åker buren med!
Picasso tar några danssteg med sin dotter Tassa!
Fredag 15 maj 2009
Innan det var dags för Dantes sista kurstimme i Huvudsta för Johan så fick Niro en kortis i Vasaparken. Matten fick lite dåligt samvete men tiden räckte inte till för en längre tur men Niro verkade full nöjd med att få nosa av parkens alla dofter. Och vilka får vi syn på om inte Oliver med husse Daniel som är ute på lunchrastningen! Boxergrabbarna har inte setts på ett år (vart har tiden tagit vägen?) men känner igen varandra, det märks. Oliver har blivit en riktigt maffig kille och jag brukar inte låta Niro hälsa på hundar (definitivt inte hanar) i koppel men det var inte läge att släppa hundarna bland alla lekande barn och fotbollar. På boxervis ställde de sig på bakbenen och Oliver som är den spralligaste, fick en knappt hörbar tillsägelse av Niro och så var det hela avklarat. Oliver hade gärna velat busa men Niro var mer intresserad av att i lugn och ro nosa runt. Oliver blir 3 år i början på juni och blev KORAD i förra veckan och på utställningen i Kristinehamn den 25/4 blev han 1ÖKK med CK och BH3 - JÄTTEKUL - GRATTIS!
Sen blev det plötsligt bråttom - lämna Niro till Ulf och Olle och hem för att hämta Dante och ner till T-banan. Där fick vi stå bredvid en mamma med två små flickor i barnvagn. Det är inte det lättaste att hålla ordning på en sprallig, svansviftande Dante i lagom höjd med barnvagnen så att inte de små barnen blir rädda och tror att vovven är farlig. Som tur var visade det sig att mamman hade vuxit upp med boxer! Det här med boxer och små barn hade jag nästan glömt bort eftersom Niro bara har varit intresserad av "sina egna" d.v.s. Hugo och Olle. Häromdagen på bussen till Haga fick vi maka på oss för att lämna plats åt en mamma med en liten mörkhårig "docka" i rosa kläder och hundarna satt så lugnt och fint bredvid barnvagnen. Niro närmast för säkerhets skull, men när lilla "dockan" började bli lite orolig så tar mamman fram en mjukisdjur och dinglar framför henne. Och VIPS - på en hundradels sekund så är Dantefjante framme och VILL HA! Lyckligtvis hann jag stoppa honom men det är inte alltid man hänger med som senare idag när han slänger fram en blöt, slemmig puss på en liten tjej precis i samma höjd när vi passerar - HJÄLP!
På kursen tränade vi bl.a. på att lämna våra hundar (liggande eller sittande) och gå till andra sidan (vi stod i cirkel) och min Dantefjante var faktiskt den som klarade detta bäst av alla - han låg kvar trots allt tumult när de andra sprang fram och tillbaka efter sina mattar och hussar. Där låg min lille plutt och bara tittade sig omkring! Åh, så stolt jag var! Sen bytte vi vovvar och jag fick ta över en liten 2-årig Jack Russeltik och hennes husse tog Dante. Ni kanske förstår vem som fick jobba hårdast (det var INTE jag).
Solen värmde denna fredagseftermiddag och matten festade på en ny smarrig Magnum (vit choklad med smultronglass) på den vanliga hemvägen längs kanalen.
Det tyckte hon att hon var värd! Dante har ännu inte kommit på att tigga det matte äter, få se hur länge det håller i sig! Ända tills han nån gång får smaka, kanske...
Tisdag 12 maj 2009
Niro hälsar till alla kompisar som grattat här på sidan idag
T A C K!
Paketen slets upp i en rasande fart och presenterna är mer eller mindre söndertuggade - den uppdragbara lilla råttan "dödades" i stort sett omedelbart och ekorren höll på att gå samma väg men då ryckte matten in och talade om att den var alldeles för söt för att slitas i stycken så än så länge "lever" den. De mjuka pipleksakerna har slutat pipa och några av tuggbenen ligger i Dantes mage. Niro låter Dante göra grovjobbet med tuggbenen - när de är fuktiga och mjuka så tar han över. Perfekt samarbete!
Hugo och Olle kom hit efter skolan för att uppvakta femåringen och Jaana dök också upp och alla var hungriga och frossade i färska källarfranska, bullar, kakor och Niros tårta. Vovvarna fick var sin torkad lammburgare men Niro ville smaka på tårtan förstås och det fick Dante se och dök fram till tallriken han också! Mumsmums!
Fredag 8 maj 2009
En ny veckorapport... I tisdags hade Dante date med lilla boxerflickan Chess som är knappt 6 månader, ett riktigt litet yrväder som t.o.m. körde slut på Dante. Men först hälsade hon artigt med slick på nosen (se bilden här bredvid). Det var första gången de träffades ensamma utan Lea och Niro och det blev fullt ös bland vitsipporna i Haga. Och de var de jätteduktiga på att gå i koppel bredvid varandra när Stina och jag gjorde sällskap på tillbakavägen.
Därefter fick Niro en promis i Bellevue och då stötte vi som hastigast på Celeste som var ute på en kort lunchpromis med Hans och det blev lite boxerpussande i förbifarten. Onsdag och torsdag blev det den vanliga Haga-turen med bägge vovvarna och lite uppletande och senare igår hade Dante avslutning på Cillas kurs. Vi träffades vid Harpaviljen bakom Östermalms IP och lade varsitt kort spår och tränade sedan möte i koppel. Kanske inte låter så mycket, men jag kan lova att det var jobbigt - då menar jag möten med slakt koppel för spåret tog han jättefint! Efter fyra timmar - så lång tid tog det eftersom vi promenerade hem från Liljanskogen - hämtade vi Niro som tillbringat kvällen hos Ulf och pojkarna.
Och idag har Dante och matten just kommit hem från lektionstimmen i Huvudsta och promenaden längs kanalen och vi är bägge två ganska möra i både huvud och ben. Träningen idag bestod bl a av inkallning under lek och Dante och boxertjejen Haidi klarade det ganska bra, tyckte i alla fall mattarna. De stack inte iväg som vissa av småjyckarna utan höll sig nära oss. Kanske det var Haidi som lyssnade bäst - hon är ju dubbelt så gammal - och Dante följde efter (precis som han gör när Niro är med). Så där åkte kanske matten snålskjuts!
Innan färden till Huvudsta så hann Niro och matten med en fika i Vasaparken tillsammans med Ann och Tassa, alltid lika roligt att träffas tycker både vovvar och mattar.
Lördag 2 maj 2009
Nu när liten Dantefjante blivit mycket större Dantefjante (10 månader imorgon!) har matten inte lika mycket att skriva ner. Det känns som om det blir ganska mycket upprepningar och våra dagar i stort sett liknar varandra. Denna vecka har Dante inte haft någon "skola" och det har blivit tid över för matten att fixa i ordning nya växter på balkongen. I år blir det inte så många växter på golvet eftersom två vovvar ska få plats plus bord och stol till matten som gärna vill inta sin frukost i morgonsolen. Dante tycker det är skönt att ligga i solen men Niro däremot tycker solen är jobbig och söker sig helst till skuggan. Nu har vi i och för sig bara sol en stund på förmiddagen.
Busiga Dante tuggade i sig ett par påskliljeblad häromdagen och mådde illa (lökväxter är giftiga!) så nu har dessa ersatts av persilja (krus och blad), dill, gräslök, citronmeliss, rosmarin, salvia, timjan (vanlig plus citron), oregano, basilika och lavendel. Och så förstås 20 luktärtsticklingar som ska klättra på spaljén och brukar börja blomma lagom tills vi åker till Käringön efter midsommar. För att vovvarna ska få bra utrymme på Göteborgståget så kom jag på den fiffiga idén att köpa 4 biljetter så att dom kan ligga under bordet. Till det facila priset av 380:- enkel resa. Det har aldrig varit något problem att åka tåg med Niro, inte ens förra året då det var fel på X2000s stabilisator och jag själv fick hålla i armstödet för att inte ramla ur stolen och de fick stänga bistrovagnen för det krängde som det värsta Gröna Lund-tåget. Han bara låg och sov, min Niro-pojke! Nu får vi se hur det går att åka med två hundar! Brukar bli nån timmes väntan i Göteborg innan bussen till Hälleviksstrand avgår och hela resan inkl färjan till Käringön brukar ta runt 8 timmar. Det blir min sjunde, Niros sjätte och Dantes första Käringövistelse! Vi längtar ....
Fredag 24 april 2009
Vart har veckan tagit vägen? Redan fredag kväll - igen! Våren är här och pollensäsongen är "i full blom" - atjooo!!! Det har blivit Haga-promenader med bägge vovvarna samtidigt och de har fått leta-grejer-i-ruta varvat med lugnt gående och buslek. Jag har inte använt linan på Dante utan han har fått gå i koppel och nosa i stället. Måste erkänna att jag har lite dåligt samvete för att jag inte tränat Dante separat men jag har tyckt det känts viktigt att ta ut dom tillsammans för att få Dante att förstå att man även kan ta det lugnt och inte bara tokspringa och kasta sig på Niro. Och det har faktiskt fungerat riktigt bra, han kunde faktiskt gå lös en stund och koncentrera sig på mig och inte på Niro. Igår stötte vi ihop med Celeste och Linda igen och även om mina vovvar var flåsiga av värmen så tackade de inte nej till ett par boxer-race med Celle
Niro har svårare att hantera värmen än Dante och lägger sig gärna i skuggan en stund och flåsar. På kvällen var det dags för kurslektion för Cilla och det kändes som en evighet sen sist - det har varit uppehåll i 4 veckor, vilket kändes i längsta laget. Vi började ute i Rålis igen och i en timme tränade vi "skvallra" och eftersom jag har en kille som är intresserad av i stort sett allting så blev det väldigt mycket klickande och jag kände mig som en godisapparat. Sen klicker-tränade vi att gå i slakt koppel mot en "figge" med pipleksak. Belöningen var att få leka med pipen. Och timmen avslutades med att gå två varv i lina med häråt-ljud utan att hälsa på dom andra hundarna. Det gick faktiskt över förväntan!!
Sen hade vi genomgång i kurslokalen och vilken skillnad det är nu mot första gången när vi går nerför den branta trappan - han KAN gå lugnt BAKOM!
Det är lite synd att Cillas kurs endast består av 4 komprimerade ggr (nästa gång ska vi spåra vid Ryttarstadion/Liljansskogen) för jag hade gärna velat ta del av hennes kunnande fler gånger. Känner mig väldigt "peppad" när vi går därifrån.
Tyvärr gör jag det inte i samma utsträckning när vi går från Johans kurs som vi var på idag på em. Suck! Där skulle vi bl.a. gå i rad efter varandra två och två med hundarna fint i koppel - de två ystra boxrarna sist med en stackars lugn lagotto i mitten! Dante och jag tog en promenad hem även idag, längs kanalen i vårvärmen och så fort vi blev ensamma så gick han så lugnt och fint i kopplet, var väl totalt utpumpad, stackarn.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nyheten att Victoria och Daniel ska flytta till Haga Slott och "vår äng" gör mig inte alls glad! Jag som har längtat så efter att få sitta under träden med mitt kaffe medan vovvarna ostört busar runt på ängen eller vilar i skuggan. Tänker på alla gånger jag tagit skydd undan sommarregnet och suttit på den lilla smala bänken under lekstugans tak. Aldrig får man vara riktigt glad.
Nu blir tillgängligheten mycket begränsad och det kommer det väl att krylla av poliser och vakter och nyfikna människor. SNYFT!
Lördag 18 april 2009
I morse var det riktigt kallt så vinterkläderna åkte på igen - så länge det är april är det ingen idé att hänga undan dom. Jaana och Olle gjorde oss sällskap till Haga och tog hand om Niro medan mattan blev svettig av att försöka få Dante att gå någorlunda fint i kopplet utan att dra när han hade resten av flocken framför sig. Kan säga att det var i stort sett omöjligt!! Vid Stallmästargården dök utan förvarning, Hans och Celeste upp. Matten konstaterade snabbt att det inte var aktuellt att lägga spår, som hon först hade tänkt utan istället fick det bli en längre stunds bus och race för de tre överlyckliga vovvarna. Dante tog täten och Celeste & Niro försökte hänga med bäst de kunde i svängarna!
Celeste med två intresserade boxerkillar!
Vart tog Dante vägen med Hans?
Fredag 17 april 2009
Efter tre veckors uppehåll var det kursdags igen för Johan vid 4H gården. Idag hade vi "bara" teori uppe i huset. Varför/på vilket sätt tillrättavisar vi våra hundar - var ämnet och Johan demonstrerade ivrigt mitt framför nosen på Dante, som tyckte att den där roliga Johan, han kan vara rätt läskig ibland!!
Matten förstod att hon måste vara ännu mer bestämd och tala om för unge herrn, vad hon menar och då på ett sätt som han fattar utan att "mata" med godis hela tiden. Efter kurstimmen tog vi en promenad hem längs kanalen och en bit framför oss hade vi goldentiken från kursen (bra störning) och självklart ville Dante bestämma farten. Men icke sa nicke, det gick inte för sig och efter en stund trillade polletten ner och han gick superfint och lugnt bredvid sin matte resten av vägen hem förbi Karlberg och genom Birkastan. Brydde sig nästan inte alls om de hundar vi passerade heller.
Nu när våren är här och det dessutom är fredag så fullkomligt vimlar det av folk på gator, parker och caféer. Har väl nästan aldrig sett så många barnvagnar!
Niro, som varit hemma i tre timmar och väntat på oss, fick en stunds kvalitetstid med sin matte när vi gick en runda genom Vasaparken och fikade på nyöppnade Espressohouse i det nybyggda kvarteret vid Sabbatsbergs sjukhus. Mysigt, tyckte vi bägge två!
Onsdag 15 april 2009
När matten rotade i klädkammaren i morse förstod Niro att det skulle ske roliga saker! Dante är ännu så länge för ung för att fatta vad som är på gång...
Gissa om vovvarna blev lyckliga när faster Tassa med matte Ann plötsligt dök upp på stigen i Haga. Så kul att vi äntligen lyckats pussla ihop ett par spårtimmar. Premiärspår för Dante, som väl inte riktigt visste vad som förväntades av honom - först så kommer busiga faster från Solna, som man inte alls får busa med fast man vill, sen blir man uppbunden vid ett träd och så försvinner matten iväg in bland buskarna. Är man en företagsam, smidig ung boxerkille så har man ingen svårighet att trassla sig ur koppel och halsband - lätt som en plätt! Men sen blev det lite svårt - springa och leta upp matte eller stanna kvar hos Niro, Tassa och Ann???? Det blev lite av bägge delarna och matte fick avbryta Niros spårläggning och vända tillbaka för att styra upp unge herrn, som Ann förtvivlat försökte hålla fast i nackskinnet eftersom halsband och koppel satt fast i trädet. Han är hal som en ål och snabb som sjutton!
Och sen när det äntligen var dags och Dante fått nos på sitt spår så dök det upp en lös, ung (?) goldenhane precis bredvid oss med husse en halvmil efter. Pust!! Jisses, tänkte väl Dante, här var det livat värre! Jag ropade att det satt hundar kopplade längre fram och att hans hund absolut inte fick gå fram till dom och hussen svarar att han "nog kan samla" in sin hund. Stackars Ann fick stå och vifta avvärjande så att hunden inte kunde ta sig fram till Niro och Tassa.
Med alla dessa störningar så kan jag väl lätt säga att Dante inte var riktigt koncentrerad på sin uppgift men han blev glatt överraskad när han plötsligt fick nos på sin roliga kamptross, som plötsligt bara låg där på marken ! Hur hade den kommit dit - den brukar ju ligga hemma i leksakskorgen?? HmHm!
Niro var otroligt taggad när han skulle ta sitt spår och missade första spårpinnen, men de resterande 4 apporterade han in jättefint, men dumma matten hade glömt att ta med godisbelöningen ut i spåret och han såg något förvånad ut när godiset uteblev och det blev lite bus med spårpinnarna istället. Men matte, så här brukar vi ju inte göra!
Tassa fick vänta till sist med sitt spår och som vanligt tog hon det med den äran, man skulle kunna tro att hundarna tröttnar om de får spåra ofta, men det är tvärtemot. Och idag när hon fick träffa sin Niro och den där Dante, som hux flux bara finns... roligare blir det inte.
När Tassa tog sitt spår satt mina hundar uppkopplade och stirrade in bland buskarna ner i backen efter henne och när jag vänder mig om så står en stor vit boxerhane 1 meter från Niro och stirrar på honom. Matten kommer 20 m efter med mobiltelefonen vid örat och märker ingenting. Jag sätter avvärjande upp armen - STOPP och påpekar att det är svårt att hålla koll på sin hund när man talar i telefonen. Ingen reaktion från matten, men hon lyckas i alla fall koppla upp sin hund och passera. Jag tänker vad som kunde ha hänt om det smällt till! Fy!
Vi avslutade med en fika vid Fjärilshusets servering - vårens första utomhus i solskenet. Niro som fick vara lös när vi vände hemåt, stajlade lite för Tassa, förstås, innan vi skildes åt. Jag trodde kanske att han skulle sticka iväg mot Solnahållet efter Tassa och Ann (har hänt tidigare) men idag vände han bara på huvudet och kollade efter dom och fortsatte att trippa fint med mig och Dante. Mattes duktiga Niro-pojke!
Dante förbereder sig för sitt första spårupptag...
Niro väntar på sin tur...
En koncentrerad Tassa har stenkoll när matte Ann lägger spår...
Lördag och söndag 11-12 april 2009
I två dagar har vi fått sällskap av Hans, Linda & Celeste till Haga. Ett jättestöd för mig och nyttig träning för Dante. Det blev mest välbehövlig koppelträning men även utrymme för en lekstund - Celeste har fullt accepterat Dante som fullkomligt avgudar Niros älsklingstjej.
Fredag 10 april 2009
Långfredag med vårvärme och en tur i Haga med vätskepaus!
Tisdag 7 april 2009
Påsklovsvecka för Hugo och Olle som idag följde med mig och Dante på en tur i Karlbergsparken. Där råder koppeltvång (militärt område) och man möter väldigt få hundar. När jag hade Bill gick vi väldigt ofta dit och idag passade det bra att träna koppelgående där, när vi hade pojkarna som "störning". Det gick riktigt bra även om Dante kände av att jag inte var lika fokuserad på honom som vanligt och ibland ville bestämma riktningen. Han är så rolig, när vi passerar alla restauranger och fik så åker nosen i vädret - åh så gott det doftar!!!
Det är fortfarande lite jobbigt när vi ska passera andra hundar och då får jag ta godis till hjälp. Men han har lugnat sig betydligt - tänk så jobbigt det var för några månader sedan då han hoppade upp på varenda människa vi mötte.
Niro fick sin runda i Bellevue innan det var dags att laga lunch till pojkarna.
Sen blev det några timmars bus inomhus för vovvarna med Olle som lekledare - se bild!
Torsdag 2 april 2009
Härligt väder, nästan all snö har försvunnit, små vårblommor tittar upp ur marken och matten börjar så smått bli hoppfull... Dante har nämligen börjat lyssna på mig lite bättre och de senaste dagarna har bägge vovvarna fått följa med ut i Haga samtidigt. Tror mig äntligen ha hittat en rutin för oss som fungerar - när vi stiger av bussen (det är så rörigt vid Norrtull nu när Norra länken byggs så vi tar buss 515 till Linvävartorpet) så får Niro vara lös och Dante i sele och 2 m koppel. Inget bus är tillåtet, Niro tar det lugnt och Dante har äntligen fattat "sakta". På det här sättet håller han sig lugn och kastar sig inte på Niro i tid och otid och Niro verkar mycket nöjd med att få strosa ifred och när vi passerar dagisbarn och hundar så gäller "sida". Nu när solen tittar fram så fylls snabbt bänkarna utanför Koppartältets servering. Tyvärr har de infört hundförbud inomhus, jättesynd tycker vi som under alla år gått dit in för att fika en liten stund under våra timslånga promenader. Tydligen har några hundägare missbrukat förtroendet!
Idag vallade jag en ruta nere på "vår" äng och Niro var först ut och letade 7 grejer medan en intresserad Dante tyst väntade vid ett träd. Sen blev det hans tur och nu var det Niros tur att sitta vid trädet, men han var inte alls tyst.
Dante var jätte-jätteduktig (han har bara gjort det här ett par gånger) och hittade sina 4 grejer, greppade ordentligt och kom in till mig. Men jag ska ändra hans belöning till att kampa med grejerna istället för att ge godis. Eftersom han är galen i allt ätbart, så släpper han grejerna en halv meter framför mig i väntan på godis.
Därefter blev det "varsågod - hopp och lek" och fullt ös på ängen innan det var dags för pälsborstning. Det är sanslöst så mycket de fäller...
På vägen tillbaka följde jag samma rutin, Niro lös vid min sida så länge vi befann oss i parken och Dante fint i koppel. De fick godisbelöning, en i taget: Niro varsågod... Dante varsågod! Fungerade jättebra och jag var såååå nöjd när vi kom hem efter 2,5 timmar.
I morgon blir Dante 9 månader och i veckan har han börjat lyfta på benet, väldigt vingligt än så länge.
Tisdag 31 mars 2009
Imorgon åker Dantes mamma Gaia och syster Hera till sommarhuset i Hälleviksstrand på Orust och blir där fram till i höst. Jag och vovvarna tog buss 42 till Radiohuset och visst kände dom på sig så fort vi steg av bussen att nu skulle det bli FRITT SPRING på Gärdet!! Långt borta såg jag Marit och Jonas med tjejerna som små prickar, men killarna tog först fel när de fått sitt "varsågod" och sprang i 100 fram till några andra, upptäckte snabbt att dom tagit fel och jisses så glada de fyra vackra gula blev att träffas! Sen var det full rulle som gällde och Dante var värst. Tänkte nog att det var bäst att hålla sig så långt från matten som möjligt för då kunde hon inte hindra honom från att hälsa på alla hundar. Ibland var han så långt borta att jag inte såg honom. Niro lyssnar i alla fall när jag kallar på honom, men inte Dantefjante inte!! Gaia var på strålande humör nu när skendräktigheten är borta och hon och Niro tog sig en svängom medan Dante och Hera tävlade om vem som kunde springa fortast med pinnen. Jag försökte ta några kort men det var stört omöjligt att få med alla fyra på en bild så kameran åkte tillbaka i ryggsäcken. Dante är nu högre än sin mamma men de är så lika att jag tog fel flera gånger och syskonen har exakt samma stil när de rusar fram. Det ska bli kul att se hur de har utvecklats när vi träffas i sommar när vi är på Käringön men har vi riktig otur så kan någon av tjejerna löpa i juli eller t.o.m. bägge två.
Vi var genomsmutsiga när vi kom hem så det fick bli dusch för vovvarna och ner i tvättstugan för matten.
Lördag 28 mars 2009
Dante har varit på sin andra utställning idag tillsammas med drygt 20 andra härliga boxervovvar (den ras som hade flest deltagare på Grand Danoisklubbens inofficiella). När alla boxrar hade gett sig av så blev det märkbart tomt vid ring 2 noterade en SharPei-ägare!
Endast 4 hanar men desto fler tikar bedömdes av Ann-Marie Maeland . Dante placerade sig återigen som tvåa i sin klass och hans detaljbeskrivning återges på hans egen sida "Utställningar". Självklart passade Dante på att hoppa upp och pussa sin trevliga domare - inget annat var väntat! Dantes syster Hera var också med denna gång och gissa om hon blev lycklig när hon upptäckte att brorsan var där också!
Lilla söta BeLee (Buffets) som fyllde 6 månader idag knep 2:a platsen i sin klass med HP - stort Grattis! Matte Lee var inte på plats - ibland kolliderar det när man har 3 st boxrar, men gulliga Fia visade lilla fröken med den äran!
BIR blev ännu en gång Evas Roxie och senare dessutom BIG och BISr- Grattis - vilken prestation !
Träffade Kajsa med söta Nellie och pratade lite om hur det är att ha två boxrar och fick tips om att aktivera Dante med spår. Jag vet att jag har varit dålig på detta, men skyller mycket på vädret.
Visst är jag partisk - men hur ljuvligt är det inte att se alla spralliga, busiga, nyfikna men ändå väldigt olika boxrar i och utanför ringen! Man har inte en tråkig stund!
Gissa om Dante blev avnosad av Niro (som var hemma med Robin) när vi kom hem.
Torsdag 26 mars 2009
Ja, så kom det snö igen... när trottoarerna äntligen var fria från grus och solen hoppfullt tittat fram några dagar och fått isen på stigarna att smälta undan något så singlade de ner vita flingor som täckte marken.
Att jag tycker det är extra jobbigt med snön är att Niro kräks så fort han får i sig den allra minsta gnutta snö. Och det är inte lite han får upp utan hela magen töms. Detta är nåt vi får leva med och jag tänker ofta på vilken tur att han hamnade här i Stockholm och inte uppe i Norrland som tre av hans syskon. Det hade hans mage aldrig klarat av.
Som tur är mår han inte illa efteråt utan är pigg och glad och sugen på att jobba - här bredvid har han hittat en av de 5 grejerna i rutan. Visst har han ett fantastiskt gripande, min Niro!!!
------------------------------------------------------------------------------------------------
Jättekul med snö, tyckte Dante när vi tagit oss till Haga för lite träning i lina. Cilla har sagt att vi ska träna med lina en liten stund varje dag och jag försöker verkligen följa hennes råd. Men vi hade inte kommit särskilt långt förrän Dante stack iväg och inte gick det att stampa på linan - den gled så fint, så fint i snön. Han hade fått syn på en schäfer långt borta och jag svor för mig själv att jag inte var tillräckligt snabb. Normalt brukar jag upptäcka hundar långt före Niro, men med Dante har jag ingen chans! Han ser ALLT som rör sig! Naturligtvis skulle jag ha gått fram och tillrättavisat honom men han var så himla glad och gjorde sig till för schäfertiken, vars husse tyckte Dante var det gulligaste han sett. Cassi (som tiken heter) har Niro och jag mött då och då under åren och hon tyckte nog att Dante var i jobbigaste laget när han hoppade på henne och över henne och runt henne! Efter en stund fick han göra ytterligare en tikbekantskap, en liten 10 mån taxfröken som genast lade sig på rygg. Han såg något konfunderad ut, doftade av henne men föredrog den äldre schäfertiken som i alla fall rörde på sig.
När vi dagen därpå åter var ute i Haga så dök Cassi+husse upp lite överallt men då hade jag bestämt mig för att det inte skulle bli något bus och när husse ropade "Är det Dante?" så svarade jag "Vi tränar!" Och det gick faktiskt riktigt bra - "sida" med extern belöning (boll i snöre) och mycket "häråt", lite kamplek, leta godis etc.
Lördag 21 mars 2009
Två dagar fyllda med Danteträning har passerat. I torsdags kväll började Unghundskursen på Hundens hus ute i Rålambshovsparken första timmen med koppel plus lina träning och där fick matten slita hårt för att få unge herrn att fokusera på henne istället för allt annat roligt: människor, hundar, vantar, pinnar etc. Därefter drog vi (bildligt talat) vidare till lokalen för genomgång av läxor. Först skulle vi ner för den branta trappan och matten fick dra ett djupt andetag och ta ett trappsteg i taget och försöka få buskillen att gå långsamt "bakom". Väl nere (alla andra hade redan intagit sina platser och hämtat fika) var Dante om möjligt ännu mer okoncentrerad, skulle nosa av allt och flörtade vilt med Jack Russeltiken bredvid istället för att visa att han kunde sin läxa.
Det är bara att konstatera att två timmars-lektion (plus dit & hem) är i längsta laget för både en 8,5 mån boxerkille och en pensionärsmatte. Och inte var det kanske så lyckat att vi har Johans kurs nästa dag även om 1 tim går ganska fort. Lyckligtvis sker detta inte varje vecka. Spattige Dante tyckte livet lekte, tänk vad matte är snäll som ordnar alla dessa hundträffar, men tji fick han, även idag skulle det gås i koppel utan att dra och utan att hälsa på dom andra. Han är ju yngst, vilket märks tydligt, kan man lugnt säga. Johan fick ta över kopplet en stund och "talade om" för Dante vad som gällde. Sen gjorde vattensprayen sitt till och de två sista varven gick han faktiskt rätt lugnt (måste ha varit totalt utpumpad)! Boxerflickan Haidi löpte och det var första gången Dante fick känna denna doft och jag vet inte om det var det som gjorde att han senare på kvällen lyfte på högerbenet på en svart sopsäck (visserligen åkte benet ner lika snabbt som det åkte upp). Han såg väldigt förvånad ut och vände på huvudet för att kolla fenomenet - vad händer här?
------------------------------------------------------------
Så här glada var mina buskillar över att se varandra efter Dantes "skola" - se bilden här ovan
Onsdag 18 mars 2009
Niro hade date med Celle idag - det är ömsesidig kärlek från första stund!
För Niro blir det ibland lite för mycket av det goda för hon doftar såååå ljuvligt!! Mellan kärleksförklaringarna hann vi med en uppletanderuta som bägge klarade galant, Celle med nosen i backen lugnt och koncentrerat och Niro som med full fart hellre "vindar"! Två helt olika stilar, alltså.
Matte fick nästan dra hem Niro-pojken, som var helt slut efter nästan två timmar med denna sköna dam.
Dags därefter för matten att ta ut Dante på en koppelpromenad, vilket just nu inte är det allra roligaste för henne. Oj, vilken pärs - han som gick så fint i kopplet för några veckor sedan! Nu har hans andra dyra rundsydda älgskinnskoppel gått sönder, de är gjorde för såna som Niro och inte för bångstyriga ungherrar. Dumt köp, matte!! Vi lyckades i alla fall ta oss till Djurakuten för en stunds passivitetsträning i väntrummet och passade även på att få en vikt - 28,5 kg och var bägge två rätt slut när vi kom hem. Lunch för vovvarna och vila medan matte sprang ut för att inhandla lite babykläder till nyfödda Ella-flickan. Hugo, som slutat tidigt i skolan, mötte upp vid S:t Eriksplan och vi gick tillsammans upp till de nyblivna, trötta men mycket lyckliga föräldrarna Patrik & Linna, för att beskåda underverket som snusade så sött, mätt och belåten.
Hugo och mormor hade en liten fikastund hemma innan Olle kom från skolan. Han är numera så duktig och åker hem själv med T-banan från Brommaplan efter "fritis". Det blev en stunds bus med vovvarna och Dante blev så upphetsad så han glömde bort att han var rumsren - en stor pöl i hallen fick matte torka upp!
Efter middagen gick Hugo hem och jag var tvungen att få ner Dante i varv och då kom Niro och ville vara med förstås. Olle tog fotot av oss tre här bredvid. Sen gick Olle hem och jag följde efter med vovvarna, en i taget. Vi skulle nämligen vara barnvakter ett par timmar när mamma och pappa var på bio. I morgon kväll är det deras tur att vara hundvakt till Niro när Dante och matte är på kurs.
Lördag 14 mars 2009
|
|
|
|
Är det här jag ska ligga när du masserar mig?
|
|
|
Igår var de så dags för Dantes fortsättningskurs och det visade sig att han var yngst på plan med sina 8 månader. När de andra kom med sina, i mina ögon, lydiga hundar, kände jag först för att vända hemåt, men vad sjutton, vi är här för att få hjälp och jag betalar gärna bara för att få träna med andra hundar. Vi fick börja med att visa om vi kom ihåg sitt, ligg, stå och hit och det var inga problem men sen var det dags att gå två varv i slakt koppel utan att dra och utan att hälsa på de mötande hundarna. Visste redan innan jag tog första steget att detta kommer inte att funka, hundar, getter, hästar, barn vartän nosen vände. Johan kom snabbt till undsättning och hjälpte mig på traven och jag vet inte om det var hans tips - eller det faktum att Dante blev trött - som gjorde att andra varvet gick rätt hyfsat! Lektionstimmen gick i alla fall väldigt fort och vi avslutade med att binda upp hundarna i kort koppel runt "fotbollsplanen" och ställde oss en bit därifrån. Johan ville få en uppfattning om hundarna och de flesta skällde oavbrutet. De enda som satt lugnt och tyst var Dante och den 1,5 åriga boxertiken från Honeybox. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag ser min Dantefjant sitta med sträckt hals och iaktta de andra högljudda vovvarna. Sin matte har han alldeles glömt bort i detta ögonblick.
--------------------------------------------------------
Matte och Niro är jättetrötta idag efter att ha varit på en heldagskurs i helkroppsmassage för hemmabruk på Hundens Hus. En dag fullmatad med scanning, effleurage, cirklar och petrissage. Är så glad över att ha upptäckt detta ställe på Kungsholmen med duktiga, vänliga och tillmötesgående instruktörer.
Nu är det lördagskväll och det ska slappas framför TVn med Melodifestivalen.
-------------------------------------------------------
Strax efter kl 20 föddes lilla Ella på KS!!!
Torsdag 12 mars 2009
Nästan hela veckan är fylld av "skola" för mig och vovvarna. I tisdags och onsdags var jag och Niro på Hundens Hus och fick agera träningsobjekt i Cillas utbildning av hundpsykologer. Vi hårdkörde i dagarna två både utomhus i "Rålis" och inne i deras lokaler. Fick massor av bra tips som vi ska jobba vidare på. Dag 2 var Dante hemma ensam i tre timmar (det längsta hittills) och jag hade spärrat av i hallen, satt på radion och stängt alla dörrar så att han inte skulle inledas i frestelse och jag var inte så lite spänd på vad som väntade mig när jag låste upp. Men allt hade gått bra och han hade inte brytit sig ut - han har ju ingen respekt alls för kompostgallret. Niro däremot tycker det är jätteläskigt och vågar inte gå nära för tänk om det skulle ramla på honom. Men idag när jag var ute med Niro så hade Dante forcerat gallret och rivit ner lite av varje i hallen, måste fråga Cilla om råd hur jag ska få till det med unge herrn.
I morgon, fredag, är det start för Dantes fortsättningskurs hos Johan ute vid Huvudsta Gård, ska bli kul att se vilka andra hundar som är med. Det allra jobbigaste just nu med Dante är att han är så otroligt intresserad av alla hundar han ser. Jag kan omöjligen passera en mötande hund - ibland inte ens med godis intryckt i hans nos. Sitta still med godis tills den andra hunden gått förbi fungerar bara halvvägs och han stretar och drar när han ser en hund på andra sidan gatan. Har börjat använda ett "häråt" ljud på honom i koppel (tips från i går) och det fungerar bra, men inte när han fått syn på en annan hund. Han tycker ocskå att det är jätteintressant med dofterna från andra hundar, som konserverats så fint i snön. Mumsfilibabba! Cilla har så rätt när hon påpekar: Monica, han är ingen valp längre!
Och så sist, men icke minst, på lördag är det dags för mattes heldagskurs i massage på Hundens Hus och då är det Niros tur igen att få följa med.
-----------------------------
Tack Yvonne H, för att du tipsade om Icebug-skor. Är nu införskaffade och hoppas känna mig lite säkrare på isstigarna!
Lördag 7 mars 2009
|
|
|
|
Mattes ögongodis...se längst ner i texten.
|
|
|
Vi har börjat på en jätterolig kurs hos Hundens hus, Dante och jag! Unghundskurs de luxe - instruktör Cilla Danielsson, en otroligt härlig och inspirerande tjej! Sex unghundar mellan 7-10 månader - den ena spattigare än den andra: gårdshund, jack russel, labrador, flat, border terrier och så min boxerpojke. Cilla samarbetar med Eva Bodfält och jag är så himla glad att vi kom med på den här kursen - 4 x 2 tim under en 2 mån-period så vi har mycket tid för övning mellan lektionerna. Första (pr)övningen var när vi mötte flat-tiken utanför porten, hon var så upphetsad och snodde runt så hennes koppel lossade när hon hoppade fram till Dante. Därefter skulle vi ta oss nerför en brant trappa till träningslokalen. Inte det lättaste för en matte som lätt får svindel och en 8 mån Dante som inte vet vad "bakom" är ännu. Men vi kom i alla fall ner och Dante satt snällt kvar medan matten bytte skor, stängde av mobil etc. Under tiden hade de andra ekipagen redan intagit sina platser i en halvcirkel framför Cilla så vi tog den stol som var ledig bredvid flat-tiken. De första minuterna var Dante ganska upphetsad dock inte lika mycket som tiken men jag tog ett djupt andetag och använde mig av "ryggsäcken" utan ord, bara händer och han kom väldigt snabbt ner i varv. Sen följde 2 timmars teori varvat med praktik. Hantering: vi fick trä på våra hundar en T-shirt, lugnt och fint, gå runt en stund med t-shirten på (Dante märkte inte ens att han hade den på sig). Sen ta av tröjan. Detta ska vi träna på i olika situationer och även låta andra klä på och av. Social hantering m belöning: krypa runt på golvet med godis i handen, locka till sig hunden - om hunden backar, förflytta sig ifrån hunden och när hunden kommer nära, belöna och samtidigt lugnt klappa den.
Passivitet (stilla): Cilla tog Dante och höll en godis i handen ovanför hans huvud - han satt blixt stilla, hon klickade och gav belöningsgodiset.
Vi fick var och en visa en kontaktövning och Dante gjorde U-svängen, sitt och ligg med hakan i marken vid vänster sida. Duktig pojke!
Läxa till nästa gång är att betinga ett koppelljud och en inkallningssignal.
Dante och jag tog en promenad hem från Kungsholmen efter den mycket givande lektionen, klockan hade hunnit bli 21 när vi kom hem och Dante fick en liten portion middag (det hade ju blivit rätt mycket godis under kvällen) och somnade snabbt medan jag hämnade Niro hos Jaana där han haft en myskväll utan störande lillebror.
----------------------------------------------
Stör Niro är precis vad Dante-fjante gör just nu (har gjort länge...) när han är i lina och Niro är lös. Gjorde ett nytt försök med bägge vovvarna i Haga igår, tänkte att ishalkan skulle vara borta, men tyvärr - jag fixar inte att kolla marken jag sätter fötterna på samtidigt som jag måste ha stenkoll på unge herrn och Niro, som tar tillfället i akt när han märker att matten har tankarna på annat håll. Det blev ingen rolig promenad för någon av oss! Så, tyvärr, mina vovvar, vi får fortsätta med separata turer ett tag till.
---------------------------------------------
Idag tog Dante och jag en promenad ner till Vasagatan och "Zoofia" för att införskaffa ett nytt halsband - det blev ett stiligt svart med guldnitar (dyrt förstås). Cilla ville att jag skulle byta halsband till ett annat som passade hennes sätt att jobba. Zoo-affären är ju fylld av de mest spännande leksaker och godis i lagom höjd för buspojken som snurrade runt, runt och stoppade ner nosen i de flesta korgar och tog en smakbit än här och än där. Pust!
Hemma väntade Niro snällt på sin tur och han och jag tog oss en lugn promenad ner till NK för att utnyttja några Nyckel-kuponger på choklad och blommor. Lite godis och ögonfröjd ska väl även matten få! Var naturligtvis inte de enda som hade samma tanke... (tänk er NK en lördagseftermiddag) och kön inne på "konfektyr" var lång men Niro stod så tålmodigt bredvid sin matte och var fullkomligt ointresserad av allt människogodis som fanns runt honom i delikata presentaskar. Likadant var det på blomsteravdelningen, trångt, trångt och eftersom erbjudandet bara gällde idag så var det ganska tomt på hyllorna men det blev några knoppiga pärlhyacinter plus anemoner, ranunkler och liljor.
Niro blev omklappad av ett trevligt par som hade haft boxer och blev kompis med killen som vi handlade av. Fullastad med med blomsterkvastar gick vi ner till Norrmalmstorg för att ta buss 2 hem, hade tänkt köpa mig en korv av korvgubben på Biblioteksgatan, men när jag såg att han stod och snöt sig så lät jag bli.
Måndag 2 mars 2009
|
|
|
|
Tittut - vad gör du i badrummet, matte?
|
|
|
Nej, nu får det vara slut på det här tråkiga vädret - hellre slask än den här livsfarliga halkan! Jag vill inte bara gå på de sandade vägarna i Haga med hundarna i koppel utan kunna släppa dem lösa i "skogen" och det går bara inte just nu. Trottoarerna är torra och fulla med grusig sand som vovvarna släpar hem, men jag tvättar och smörjer hellre tassar än bryter armar och ben och väljer därför att träna koppelgåendet med Dante när vädret är som det är.
Tog ut Niro på Bellevue-udden idag och det var inget nöje precis, i alla fall inte för matten som fick ta på halkskydden för att klara upp- och nerförbackarna utan att ramla omkull. Längtar till vi får barmark igen!!!
Buspojken Dante förresten, han som är tvingad till kriminalitet p.g.a. att han ALDRIG får nån mat, tjuvade ett halvt smörpaket häromdagen när matten var i badrummet en kort stund. Fortare än kvickt slank det normalsaltade smöret med guldomslag och allt ner i magen. Men som tur var kom hela härligheten (inklusive lunch + lammfläta) upp tre timmar senare, visserligen i mattes nybäddade säng, men för en gångs skull var hon glad över att torka upp geggamojan.
Torsdag 26 februari 2009
Släktträff i snöslasket på Gärdet i förmiddags - hejsan så skoj det var, tyckte mina buskillar. Frimodige Dante hittade en skojig pinne och lockade Niro till lite kamp - Hera ville gärna vara med, men vågade inte riktigt och Gaia tyckte killarna var alldeles för högljudda för hennes smak och höll sig på bekvämt avstånd!
Måndag 23 februari 2009 andra rundan
Niro (vän av ordning) har upptäckt en "sökhund" uppe i sin skog. Stanna kvar, säger matte!
---------------------------------
Koppartälten med några få pulkaåkande barn i bakgrunden. Visst är det vackert!
__________________________________________________________________________
Hagaparken var underbar idag! Vit snö på marken och trädens grenar... lugnt och underbart tyst! Hade trott att parken skulle vara full av sportlovslediga barn men förmodligen har alla dragit till fjälls (eller sitter hemma vid sina datorer). Olle följde med mig och Dante ut på första rundan och jag var lite spänd på hur Dante skulle uppföra sig när hade hade sin tvåbente kompis med sig. Skulle han gå fint i kopplet eller vara totalt ostyrig? Visserligen hoppade han glatt upp och pussade Olle ett par gånger men annars uppförde han sig över förväntan och stack heller inte iväg när han var lös, stannade hos oss även när han upptäckte andra hundar bakom de snötunga granarna. Märker att han är mycket mer osäker när inte Niro är med och självklart mycket lugnare och då mer mottaglig för mattes "träning".
Efter en dryg timmes pulsande i snön föjde vi med Olle hem och Dante fick stanna hos honom, Hugo och Jaana medan jag gick hem och hämtade Niro för andra rundan i Haga. För det mesta flyter allt på bra när Niro och jag går ensamma d.v.s. han håller sig i min närhet och vi brukar inte möta speciellt många hundar på våra turer men idag "stördes" vi av några som förmodligen tränade någon form av "sök" .Visslingar, braaaa-rop avlöste varandra. Niro hade nosen i hundspår och lyssnade och spanade, men stack inte iväg. Inte då - men lite senare tänkte han att nu får det vara nog! En bra bit framför oss gick en stor Cane Corso hane lös med sin matte. Den vände sig om och upptäckte Niro, som stod alldeles still med sina höga svansföring. Matten vände sig om och kallade in sin hund, som lagt sig ner och vips stå sticker Niro iväg fram till dom.
Eftersom även den andra hunden var lös och jag vet att Niro inte muckar bråk och dessutom redan var framme, så fann jag det meningslöst att kalla in honom (han hade ändå inte kommit till mig). Det visade sig att Cane Corso hanen var kastrerad och hade blivit illa tilltygad häromdagen av en tik av samma ras. Hundarna nosade av varandra och allt funkade bra ända tills Niro ville hälsa på hundens matte. Icke populärt - han blev snabbt nerslängd på rygg! Niro är inte van vid sådan hantering av en annan hund och låg kvar blixtstilla. Jag såg att det inte var nåt att hetsa upp sig för och vi slog följe en bit på hemvägen - ingen skada skedd, alltså.
Efter dryga 2 timmar var Niro och jag hemma igen, han fick stanna kvar i lägenheten medan jag gick för att hämta Dante, som inte kopplat av en sekund hos Jaana och pojkarna. Efter en försenad lunch slocknade bägge vovvarna direkt och sover fortfarande efter snart tre timmar.
Måndag 23 februari 2009 - första rundan
Söndag 22 februari 2009
Till Dantes stora förtjusning var marken täckt av snö i morse eftersom vi gick ut kl 7, precis innan plog/sandbilen kom farandes. Det var så kul att han nästan glömde bort att kissa. Har inte börjat lyfta på benet ännu och ser så söt ut när han sätter sig. Det är nog på "g" snart för han har börjat portionera ut strålarna. Tänk så bekvämt det måste vara med tikar, fasar för hur det ska bli om nån månad när bägge två ska lyfta på benet i tvillingkopplet på kvällspromenaden. Dante har blivit nerstänkt av Niro ett flertal gånger, blir ju så nyfiken och undrar vad det är som Niro luktar på, sticker fram nosen och plask...! Plask, men bara av vatten, har han fått några gånger på nosen under den här veckan. Läste hur Johan /Friahundar/ fick det att fungera för Jessica & Dexter på deras koppelpromenader och testade vattenspruta i form av en liten Bliw-förpackning som plötsligt dök upp framför Dantes nos på kvällspromenaderna i tvillingkopplet. Han vill nämligen inte gå i min och Niros takt utan ligger hela tiden en dryg noslängd före oss och jag får ont i vänsterarmen av att hålla tillbaka och Niro ser inte ut att trivas han heller med en Dante som styr. Gissa om jag blev glad i fredagskväll för det var första gången jag kunde gå med avslappnad arm på den raska 50 min-promenaden med bägge vovvarna travandes fint vid min vänstersida. Niro är inte van vid sena kvällsturer, speciellt inte såna där man inte får stanna och nosa och skvätta och både han och Dante blir skönt trötta och slocknar på mattes säng så fort vi kommer hem och jag känner mig som om jag kört ett pass på Friskis & Svettis!
Annars har jag gått ut med vovvarna var för sig hela veckan - det blir rätt många, turer, speciellt som Dante den här veckan har stått på ris/fisk-diet - jag var nämligen dum nog att börja slussa in ett nytt foder. Inte bra när man har en vovve med känslig mage - så nu får syster Hera överta 15 kg säcken och han får fortsätta med det som funkar. Dumma matte!!!
Det är inte klokt - Dante har snart varit här i ett halvår!!! Nu är han inte nån liten "bebis" längre utan en gänglig yngling på nästgan 8 månader som man kan kräva lite mer av och jag får nästan lite ångest när jag tänker på att jag kanske missat ett och annat. Jämför hela tiden med hur Niro var vid samma ålder - det är dumt, jag vet! Dom är ju två skilda individer, mina fina pojkar! Så nu har jag anmält oss till en kurs på Hundens Hus som börjar 5 mars för Cilla Danielsson. Har hört så mycket gott om henne från Hans, som gick en tävlingslydnadskurs med Celeste där. Kursen vänder sig till unghundar från 7 månader och uppåt och tar upp det som jag tycker är viktigt (för oss i stan i alla fall) d.v.s. koppelgående, fint passera andra hundar, inkallning, sitt/ligg/stå kvar. 4 st 2-timmarspass som sträcker sig fram till 7 maj. Under samma period går vi fortsättningskurs 1 hos Johan 8 ggr (1 tim pass). Med Niro tog jag (efter ÖLOs valpkurs) privatlektioner varannan vecka från 5 mån, men den möjligheten har jag inte nu och dessutom tror jag att det är bra för Dante att träna tillammans med andra hundar (som man inte får busa med)!
Men Niro då, får inte glömma honom! Jo, han har fick träffa sin Celeste häromdagen med matte Linda, som han älskar. Vi brukar köra lite fritt följ, läggande, ställande och inkallning och byta vovvar - härligt att se hur fint ens hund går med annan förare.
Lördag 14 februari 2009
Det blir en veckorapport igen. Niro och Dante har fått "egna" promenader hela veckan, med undantag av igår då jag tog mod till mig och vi begav oss till Hagaparken alla tre. Men det blev ingen kul "promis", stigarna är som isbanor och tyvärr måste dessa passeras även om jag försöker hålla mig inne i "skogen". Dante är totalt ostyrig (jag har några jobbiga månader framför mig) när Niro är med - tar sats och slänger sig på honom, hänger i nackskinnet och väntar och ser om Niro tänker komma när jag kallar in. Det får faktiskt bli ensamträning för unge herrn den närmaste tiden! Men han gjorde matte jättestolt också - en stor hare hoppade upp framför honom och Niro (som inte märkte nåt alls) och jag ropade stanna!!! Och tänk - han stod kvar, förmodligen av ren förvåning - en lång stund innan han vände på klacken och kom till matte för belöningsgodis!!Trottoarpromenaderna genom stan går relativt hyffsat - vi har gått Kungsgatan, Sveavägen, Birger Jarlsgatan mitt under lunchtid, men vi möter inte så många hundar så jag funderar på att söka upp t.ex. Karlavägen för att träna möte med andra hundar i koppel.
Har anmält oss till fortsättningskursen hos Johan (Friahundar) som börjar i mitten av mars och jag längtar dit.
Niro har haft lyckan att träffa både Celeste och Tassa denna vecka. Det var såååå länge sedan!! Han har fått "spatsera" utan koppel både i Haga- och Karlbergsparken med matte och efter att ha gått 1-1/2 timmes koppelpromenad med Dante är det rena semestern för mig att ta ut Niro!
Och till sist - utställningsdebut för Dante idag i Sollentuna Rackethall. Niro stannade hemma med Emelie som jättegulligt ställde upp och Jaana följde med och assisterade sin mamma och Dante, som skötte sig jättebra - glad och go' som han är! Läs mer under Dantes egen sida och utställningar (längst ned).
Jättekul att träffa kompisarna Lee och Barbro med sina söta tjejer BeLee och Winnie och det känns skönt att debuten är avklarad!
Torsdag 5 februari 2009
Även om våra dagsrutiner i stort sett ser likadana ut, så tycker jag att dagarna bara rusar iväg. Den här veckan har jag lyckats komma iväg på bio, såg "Revolutionary Road" på Grand i tisdags och kan varmt rekommendera den. Kate Winslet vann ju en välförtjänt Golden Globe för denna roll och hon är även nominerad för en Bafta (England) och en Oscar (USA). En superduktig skådespelerska!
Hundarna fick vara hos Jaana och hennes killar, vilket är höjden av lycka och de var totalt slut och somnade på stört så fort vi kom hem. Tidigare på dagen tog Dante och jag en promenad ner till Norr Mälarstrand där vi mötte Carina och hennes Totte (dvärgschnautzer 4 år). De skulle agera "störning" i Dantes koppelträning och Totte visade Dante hur stora killar gör d.v.s. nosar och skvätter överallt. Dante fattar ännu inte vitsen med detta utan ville hellre hoppa på Carina och försökte förgäves få igång en lek med Totte och de andra jyckarna som samlats vid Smedsuddsbadet. Men man har inte roligare än man gör sig, tänkte han och var rätt slut av alla intryck när vi tog bussen hemåt.
Niro hade tålmodigt väntat på sin tur och när Dante fått sin lunch och somnat så gick Niro och jag ut i Hagaparken. Hade tagit med mig hans frukost, som han refuserat tidigare, upp-piffad med några kycklinghjärtan och det passade gunstig herrn att smaska i sig detta när matte fikade inne i Koppartältets servering, precis som "i gamla goda tider"!
Idag, torsdag, träffade vi Gaia och matte Marit på Gärdet. Hera stannade hemma med husse, hon har fått i sig nåt opassande, kanske delar av det isblock hon sprang omkring med häromdagen. Eller kan det vara godis från hästhagen, kanske? Det var i alla fall fullt ös på mina hundar! Niro har ju inte träffat Gaia på jättelänge eftersom hon har löpt och just nu är hon inne i en trögperiod, men hon verkade tycka det var jättekul att träffa kompisen Niro och sin son. Mot slutet hade hon dock fullt upp med att säga till Niro (som ville rida på henne) och Dante (som skällde ut henne)!
Dante sprang som ett yrväder fram till alla han såg, höll inte reda på sin matte för fem öre, men lyckades till slut hitta "sin flock" långt, långt borta. Det var väldigt isigt på vissa ställen och jag hade hjärtat i halsgropen flera gånger. Niro sprang iväg han också förstås, men han kom i alla fall tillbaka rätt snabbt. Mina hundar är ju inte så vana vid den här typen av rastningar, det märks. Det gäller att ta för sig, verkar de tänka. Jag vill inte att de ska vänja sig vid det heller, eftersom när vi är i Hagaparken så möter vi i stort sett bara kopplade hundar och då f å å r de inte rusa fram. Svår avvägning, det här!
Det var lunchtid när vi skulle bege oss hemåt men vi hade turen att få en bra plats i bussen från Radiohuset. Väl hemm blev det lunch för oss alla tre och middagsslummer för vovvarna.
Fredag 30 januari 2009
|
|
|
|
Man blir trött av att duscha!
|
|
|
En liten rapport från veckan som gått. Började med trottoarpromenader med hundarna var för sig, Dante behöver verkligen detta, och avslutade med gemensamma turer i Haga när det inte var lika halt (även om jag satte mig på ändan idag). Ett par sena kvällar har hundarna fått en snabb 45 min-trottoargenomkörare i Vasastan i tvillingkopplet utan nosen i gatan (för Dantes del) utan nos-och-kiss-skvättande (för Niros del). Nyttigt för hundarna och bra motion för matte.
Niro är just nu inne i sin "inte äta period" - trodde jag skulle slippa detta nu när Dante kommit till familjen. Men icke! Han har under 4 månader kastat i sig maten tre ggr om dagen samtidigt som Dante, men nu är det slut med det. Kan kanske få i sig ett par dl om dagen om matte toppar med nåt gott. Dante är så duktig, vet vilken skål som är hans och låter Niros vara, men jag kan inte ha den ståendes framme tills Niro behagar äta, utan den åker in i kylen.
Jag kan ännu inte ta med Dante in i affärer, då åker allt i lagom höjd ner på golvet direkt! Såg en så härligt röd regnkappa i ett skyltfönster och tänkte att den måste jag bara ha när vår/sommar-regnet kommer! En vänlig expedit kollade honom medan jag gjorde slut på sista slantarna och när jag senare återvände med Niro för att hämta kassen (ville ha bägge händerna fria när jag gick hem med Dante av förklarliga skäl) så undrade hon hur jag på så kort tid fått ordning på den gulliga boxerkillen!
Det märks att Dante håller på att bli stor kille - är nu nästan sju månader (har ännu inte börjat lyfta på benet dock). Full fart hela tiden ute, lyssnar inte alltid på matte, springer och tar sats och hoppar på Niro, som går i sina egna tankar. Låter tålmodigt Dantefjanten hänga i hans nackskinn - det är omöjligt att få Dante att låta bli, han vet att han inte får, men kan liksom inte låta bli! Så fort matte närmar sig så släpper han taget och biter i första bästa gren eller pinne. Ska hela tiden ha nåt i munnen.
Idag har vi haft stora tvagningsdagen (man blir smutsig här i stan) och det var premiär för Dante i duschen. Han fick duscha samtidigt med Niro, men ville absolut inte bli torkad med mattes hårtork, den är så himla läskig! Det gick åt många badhanddukar, kan jag berätta, men nu är bägge så lena och gosiga. Passade på att klippa deras klor medan jag ändå var igång.
Torsdag 22 januari 2009
Måste få skryta lite om mina hundar, det är väl tillåtet? Boxern är ju en brukshund och bör stimuleras därefter, men eftersom vi bor i storstan så är det också för mig väldigt viktigt att de kan uppföra sig mitt i gatuvimlet, på buss och T-bana m.m. Så idag bestämde jag mig för att ta dem var och en på en längre promenad genom Stockholm City och inte riskera brutna ben i hala Haga. Dante var "försten" ut, vi gick hela Västmannagatan ner till Vasagatan och tittade in till Sofia i Zoo-affären mitt emot Centralen. Där var det ljuvligt, tyckte Dante! Godis och leksaker överallt - vilket drömställe matte hittat!!!! Köpte några tuggben, torkat vomgodis och kycklinghalsar (ngt nytt) som Dante snabbt valde ut och som en svettig matte betalade och stoppade ner i ryggsäcken. Puh, vilken fart det var på unge herrn därinne, men han "coolade" ner sig så fort vi kom ut igen och gick så lugnt och fint hela vägen hem via Drottninggatan mitt i lunchtid utan att ha nosen i backen. Folk runt omkring oss, byggkranar, bilar och massor av ljud - inget bekom honom. Han travade så glatt med svansen i topp bredvid sin matte och många vi mötte, tittade på den glada valpen och log!
Dantefjanten var ordentligt trött när vi kom hem och när han fått de stora, smutsiga tassarna tvättade och torkade slocknade han i sin bur utmattad av alla intryck.
Själv var jag genomblöt, vi har nämligen snöslask idag och torkade håret (ganska onödigt kan tyckas) och slängde i mig en banan samtidigt som Niro fick på sig sitt koppel. Han blev lite förvånad över att vi gick till höger utanför porten, men förstod snart att vi skulle gå hans "gamla" väg ner till stan - toppen!!!!
För oss blev det "lite som förr", innan Dante kom in i våra liv och jag tror Niro har saknat dessa invanda promenader. Han var så lugn och fin, inget nosande och skvättande. Det blev lite bus med en trevlig tik som vi mötte på "Norra Latins skolgård" (heter nåt annat nu för tiden) nere vid Norra Bantorget innan vi fortsatte ner mot City. Sen shoppade vi loss, först fotoalbum (Dante måste också få ett eget) på Akademibokhandeln, sen lite klädnypor (till spårsnitslarna) på Åhléns och vidare in på NKs där Niro blev omklappad av de gulliga tjejerna vid Dermologica-disken (matte behövde påfyllning av deras härliga ansiktscreme).
Vi delade på två varma korvar med bröd (NKs är jättegoda) och gick vidare Regeringsgatan fram, tog hissen ner till Kungsgatan där Niro stannade framför djuraffären, men matten ville inte gå in utan drog vidare för ett snabbt besök på Alewalds sports rea, men fann inget kul. Till sist tog vi T-banan hem till Odenplan och Niro fann några trevliga damer som ville klappa honom.
Det går till så här: han tittar upp på den trevliga damen som då frågar om hon får klappa honom och då matte säger att det går bra så går han fram och ställer sig tätt intill och vill bli klappad, helst längst bak på ryggen - och njuter! Inget hopp och skutt och puss som Dantefjant håller sig med! Dom är helt olika, men lika underbara mina hundar!
Onsdag 21 januari 2009
Idag var jag glad att komma hem från hundpromenaden med alla 10 ben och 2 armar i behåll. Hualigen så halt det var - på stigarna, inne i skogen, i backarna, på vägarna, ja överallt! Inte lämpligt med något bus för vovvarna, lugnt och fint var melodin för dagen. Niro skötte sig finfint, sprang inte efter rådjuret som dök upp bakom en buske och inte heller ridgebackhanen som jagade densamma. Satt kvar och lät "softie´n" i sitt flexikoppel passera med sin husse i rådjurspåret medan jag försökte hålla mig på benen med hjälp av Dante i linan. Snart var det dags för nästa hundekipage att dyka upp på den hala stigen och det var bäst att kliva in en bit där underlaget var mjukare och beordra hundarna sitt. Denna gång var det boxerblandningshanen i rött täcke som blängde stint på de mina, även han i flexikoppel. Även denna gång satt Niro kvar - härligt!
Tror faktiskt att det var Dante som upptäckte rådjuret först för han voffade till, men fortsatte snabbt att nosa efter köttbullen som matte lagt ut på trädstammen.
För mig gällde det att ta oss hem helskinnade så vi hälsade bara på avstånd på söta ekipaget Stina, Leah med lilla, lilla Chess i släptåg. Sååå söta!
Tisdag 20 januari 2009
Nu får det bli lite ändring i våra rutiner vad gäller långpromenaden. Ett par dagar i veckan får hundarna gå var för sig med matten. Dels för att Dante behöver få egen träningstid och dels för att Niro har börjat backa lite i sin sociala lydnad och lite repetition är på sin plats.
Igår hade det kommit pyttelitet snö, vilket gjorde vovvarna ystra på vår promenad i Haga. Normalt brukar vi inte möta speciellt många andra hundar när vi tar vår promenad mitt på dagen, men igår dök de upp lite varstans. Niro lyssnade inte alls på matte utan sprang fram till några som gick i koppel, vilket inte var så populärt, även om han bara var nyfiken och ville hälsa. Han fick sig en ordentlig tillsägelse av mig och gick därefter som klistrad bakom mig en lång stund, ända tills han såg något skymta längre fram på stigen. I ett huj var han framme hos Stina, Leah och lilla Chess, som snabbt fick komma upp i sin mattes trygga famn för att inte bli nertrampad av åtta tunga boxertassar. Dante var mycket intresserad av det som fanns där uppe i famnen, men lyssnade till sist på vad matte sade och slutade hoppa. Började istället försöka bjuda upp Leah till lek och Niro hängde på och Leah, trots sin ålder, sade inte nej till att busa med killarna. Niro blev så upprymd och med tanke på vad som hänt lite tidigare på promenaden beslöt jag att koppla upp hundarna (i tvillingkopplet) och vände hemåt. Normalt brukar dom få vara lösa (Dante i linan) ända fram till stora ängen vid Gamla tingshuset. Men vi hann inte långt på stigen förrän en stor svart labbe-hane kom framrusande, hans matte fick inte stopp på honom. Niro, som är en vän av ordning, flög naturligtvis på honom och "bad" honom gå till sin matte. Det kunde ha trasslat till sig ordentligt, eftersom Dante var ihopkopplad med Niro och jag fick en förkänning av hur starka de är tillsammans. Jag kommer inte att orka hålla emot så jag MÅSTE ha lydnad på mina hundar!!!!!
Idag fick jag således en riktig genomkörare själv: först ut med Dante i 1,5 timme och därefter med Niro i 2 tim. Det var ordentigt halt på vissa ställen (en annan anledning att gå med hundarna var för sig), men idag mötte vi i stort sett inga andra hundar och både Dante och Niro skötte sig helt exemplariskt och allt gick lugnt och städat till, precis som jag vill ha det.
Bjöd mig själv på en stor semla till fikat hemma medan vovvarna sov efter att ha fått lunch och nu ska jag titta och njuta av Obamas invigning i Vita Huset på TVn.
Torsdag 15 januari 2009
Idag var det åter dags för Dante att träffa mamma och syster yster. Vi följde med på deras tur runt Kaknästornet bakom Gärdet. Det är en populär slinga som ett gäng hundar med följe går varje dag kl 12, men vi tog slingan lite tidigare men mötte ändå en hel del hundar på vägen. Här har alla sina hundar okopplade vilket känns skönt, i alla fall tror man då att hundarna är snälla och friska. När vi går i Haga är däremot de flesta andra hundar i koppel och då blir det till att ha lydnad på de sina så de inte springer fram.
Vid parkeringen mötte vi hundgänget och Gaia fick stolt presentera sin son, som nu nästan är lika stor som mamma. Dante har väl aldrig mött så många hundar på en gång (ca 20 st) och det var bara för matte att njuta av stunden.
Vet ju att saker och ting kan ändras med tiden, när man har en boxerhane.
Har nog aldrig sett en fullvuxen boxerhane gå hundpromenader tillsammans med 20 andra små och stora hundar och i det här gänget så var det i stort sett bara småjyckar.
Niro hade det lugnast hemma eftersom Gaia just slutat löpa och han skulle bara hängt på henne och haft det jobbigt. När Dante tog sig en siesta efter turen så fick Niro gå ut på sin långpromenad i lugn och ro.
I söndags var det näst sista dagen på valpkursen och vi körde repetition av de vi lärt oss. Känns skönt att det finns ytterligare en boxer på kursen och inte bara lydiga, lättlärda "lagotton" och pudlar! Boxervalpen Stella är mer uppe i luften än nere på marken och hennes husse och jag jobbade oss svettiga speciellt i momentet "sakta" med hundarna i koppel. Både Dante och jag var fullkomligt slut när vi kom hem efter 4 timmar, vilket det tar inkl. resvägen med T-banan.
Nu har vi sista kursdagen på söndag och sen gör vi uppehåll ett par månader, tränar på det vi lärt oss innan det är dags för fortsättningskurs i vår.
Och så måste vi berätta att boxerkompisarna utökats med en liten, liten tjej!
Stina har hämtat hem lilla Chess (Kennel Rubigo), en mörk, mörk tigrerad tik med vita tassar och lite vitt i nosen. Vi möttes av en händelse i Haga häromdagen då hon var ute med Leah och hade valpen i barnvagn. Leah sa till Niro att ta det lilla lugna och även Dante fick sig en tuff tillsägelse, fast han satt vid ett träd en bra bit ifrån. Jag har lånat ut Dantes "babypåse" till Stina, den var jättebra att ha en liten valp i när man är ute på en längre promenad med den stora hunden.
---------------
På bilden är det Dante som sitter ngt dold bakom Hera och Gaia bredvid.
Trettondagen 6 jan 2009
Sista dagen på jul/nyårshelgen för den här gången och somliga måste börja jobba och gå i skolan i morgon igen. Stackars er, säger vi, som lever vårt eget fria liv numera. Jag kan knappt hålla reda på vilken dag det är, ännu mindre vilken vecka. Det enda jag just nu har koll på är Dantes ålder och vikt!!!
Idag och igår har vovvarna fått separata långpromenader. Dante och jag träffade syster Hera och Marit i Liljansskogen igår. Mamma Gaia höglöper nämligen så det var inte läge att ha med henne och Niro. Dessutom är det bra för syskonen att få rusa och ha kul utan vuxet överinseende. Hera är som en kombination av bergsget och gasell och det blev mycket rusande och lek för Dante, som mest hänger Niro i nackskinnet när vi själva är ute. Hera är om möjligt ännu snabbare än Dante, i varje fall när det gäller att sno åt sig smarrigt, fruset hästbajs. Hon har ett annat kynne än sin bror, lite stirrigare kanske, och tyckte t.ex. hästarna vi mötte på turen, var lite läskiga och voffade. Dante var förstås snabb att hänga på, fast han träffat och nosat på hästar vid 4Hgården. Men skäller syrran, så skäller jag!
Måste säga att jag är imponerad av mitt lille plutt, som lyder matte när det är: "Dante, nej!" Och han nosar inte längre speciellt mycket på marken när han går i koppel. Dock är det mycket intressant med mötande hundar, där får jag vara väldigt snabb!
Efter bussresan hem till Vasastan var Dante trött och slocknade direk och det var det dags för matte att ta ut Niro, som snällt väntat på sin tur ensam hemma. Det blev en rask 1,5 tim-promenad genom Hagaparken på Niros favoritstigar och jag tror han njöt över att få strosa och nosa ensam. Matten kände sig dock ganska mör och röd om kinderna (10 minusgrader) och tyckte det var skönt att krypa upp i fåtöljen och kolla film på TV medan vovvarna sov gott efter en sen lunch.
Och idag fick Niro följa med Jaana och Ulf ut i Haga redan vid 9 tiden, medan Dante hjälpte matte att städa. Han hämtade både trasa och borste och var så duktig! Jaana avlämnade Niro och fick en snabbfika medan Niro fick sin frukost och han var nöjd och belåten när jag gjorde mig iordning med ryggsäck för Dantes promenad.
Dante är en helt annan hund när det bara är han och jag ute. Han håller koll på mig hela tiden, men för säkerhets skull sätter jag på honom linan eftersom motorvägen ligger nära och det finns många andra störningar. Han stannar ca 10 m framför mig, tar inga avstickare, men kollar ljud och doft omkring oss.
När Niro är med, bryr han sig ju mer om honom och leker "Följa John" och när jag kallar in så väntar han och kollar om Niro tänker komma t.ex.
Mitt mål är ju att även kunna ha Dante fri utan koppel på samma sätt som Niro och då är det viktigt att jag ger Dante samma chans som Niro fick. Träna och åter träna. Har redan upptäckt att de är två helt olika individer och får anpassa träningen därefter.
Funderar på att för skojs skull anmäla Dante till två inofficiella utställningar i Sollentuna, Cavaliersällskapets den 14 febr och Grand Danoisklubbens den 28 mars. ÖLOs första utställning i år är inte förrän 17 maj. Få se om vi kan få med oss syster Hera också.
Nyårsdagen 1 januari 2009
|
|
|
|
Dante har knyckt en klase vindruvor, men ni ser väl hur fint jag står och väntar på en ostbit!
|
|
|
Så var Dantes första nyårsafton över. Var lite spänd på hur han skulle reagera på alla smällare och raketer, men jag hade inte behövt vara orolig, den killen är stencool (vilken boxer är inte det förresten)! Här i storstan sparas det inte på krutet och vi stod allihop på balkongen hos familjen Fomin-Malmros när fyrverkeriet brakade loss omkring oss. När vi linkade hem vid halv 2 tiden var det tyst och lugnt i kvarteret igen och om jag minns rätt lät jag vovvarna få busa runt ett litet tag på vår bakgård innan det var dags för bädden.
I morse var vi, (vem var inte det?) väldigt trötta alla tre, men gav oss i alla fall ut i Haga och fick en skön tur innan lämmeltåget invaderade "vår" park vid 12-13 tiden. Matten kände sig lite piggare efter turen i friska luften, men vovvarna slocknade direkt efter lunchen och sover fortfarande (kl 16.30).
Annandag jul - 26 dec 2008
Vi har en tjuv i huset! Eftersom han ALDRIG får mat så måste han knycka det han kommer åt. Dante började julafton med att mumsa på en banan (som han skalat fint själv) och slutade kvällen med en härlig bit gorgonzola - dessemellan slank det ned korv, köttbullar och även några apelsinklyftor hemma hos familjen Fomin-Malmros. Det kan ha funnits annat gott i magen att döma av den doft som spred sig i rummet på kvällen!
Tomtemor dök upp efter Kalle Anka (som i år kunde ses i STOOOR TV - 50"!) och Niro var måttligt glad, men kunde avledas med ett stort paket som han öppnade i rasande fart efter att först ha försökt riva av tomtens skägg. Han fick sen hjälpa Hugo och Olle att öppna alla paket medan Dante hade fullt sjå med att äta upp både sitt eget och Niros tandvänliga godisben! Han har ju ALDRIG fått mat!
Men till slut somnade de bägga buspojkarna och eftersom familjen är "moviefreaks" så avslutade vi julaftonskvällen med "Gudfadern I" i HD på den STOOORA TVn.
------
OBS! Kolla boxerpojkarna i marsipan på förstasidan. Jaanas julklapp till mamma!
Är den inte fantastisk!!!
Måndag 22 december 2008
|
|
|
|
Nej, fy vad matte ser konstig ut!
|
|
|
Da'n före da'n före doppareda'n! Kom på den ljusa idén att själv vara tomte"mor" i år för att testa hur Niro reagerar eftersom han tycker tomten (=Ulf) är jätteläskig och vill helst inte släppa in den tjocka gubben med vitt skägg som pratar så konstigt. Jaana stylade mig hemma på prov ikväll för att avdramatisera det hela för Niro. Dante tyckte den fluffiga pälsen på kappan var intressantast men Niro gillade inte alls mattes outfit. Och när jag satte på mig skägget tyckte han att det fick vara nog och talade högt och ljudligt om vad han tyckte om mitt tilltag! Ja, vi får se hur det hela avlöper i övermorgon! Olle skulle bli besviken om det inte kommer någon tomte i år.
Torsdag 18 december 2008
Så har en vecka till passerat i svindlande fart. Släktträff idag med Gaia och Hera och promenad med boxerbus och race vid Stora Skuggan. Dante skrämde slag på ett gäng dagisbarn i förbifarten och jag var tvungen att gå fram och försöka förklara och lugna barn och dagisfröknar. Turligt nog var de förstående till att det bara var en liten glad valp som ville hälsa och som var extra busig idag när han var ute med sin mamma och syster. Gaia tyckte att hon behövde uppfostra sin son i början av promenaden, men i det här fallet hjälpte det inte.
Jag använde inte lina på honom idag eftersom det blev mycket lek, men i veckan har den varit på varje gång i Haga när Niro och han har varit ensamma och det har fungerat riktigt bra, det är ju lättare att "nå" honom när han är på 15 meters avstånd, när linan är på. Just nu är han inne i en period där allt skall undersökas och avsmakas, hästskit är mumsigt värre!
---
På bilden syns Hera och Gaia längst fram, medan buskillarna håller sig i bakgrunden.
Fredag 12 december 2008
Ännu en vecka med regn och rusk. Vart tog vintern vägen? Inte för att vovvarna bryr sig det allra minsta och denna vecka har jag tränat med lina på Dante när han är lös (utom vid lek förstås). Jag var ju lite tveksam till lina men det funkar faktiskt fint, fick jättebra instruktioner på kursen i söndags. Jisses, vad vi fick jobba med våra vovvar i geggan vid 4H gården. Dante stötte på en get, som tagit sig ur inhängnaden och hennes stackars skötare försökte få på selen - och här tycker vi det är jobbigt med hundar!!!
Niro, han har gått i barndom han! Tänker väl: "kan Dante så kan väl jag! " och springer iväg till hundar han ser och lyssnar inte alls på mig! Vi gjorde sällskap med Stina och Lea häromdagen i Haga och eftersom Lea (9 år) var mest intresserad av att leka med Dante så passade Niro på att ta sig friheter. Och i torsdags när vi träffade Gaia och Hera (3 veckor sedan p g a kennelhostan) på Gärdet var han som tossig och skulle undersöka alla hundar vi mötte, dricka ur alla pölar och njöt i fulla drag av friheten på fältet. Dante och Hera försökte hålla jämna steg medan Gaia, som är den försiktiga typen, tog det lite lugnare.
Har tränat "sida" med Dante (använder inte ordet "nära") när han är "lös" i linan och även "stanna" och "kom" och eftersom hundarna vet att matte bjuder på kokta kycklinghjärtan så har jag bägge vid sidan snabbt som attan. Tränade även på "ligg" i det blöta och Dante lägger sig ner, men jag har inte fått honom att ligga kvar ännu. "Sitt" och kvar, funkar däremot jättebra.
Nu är det dags för vovvarnas sista kiss-tur - i morgon är det Lucia (den riktiga Lucia-dagen!!) och då kommer barn och barnbarn hit på födelsedagstårta. Då blir jag pensionär "på riktigt" - tjuvstartade ju redan 1 mars.
Onsdag 3 december 2008
Dante fyller 5 månader idag och det märks verkligen att han blivit äldre. Lyssnar lite si och så på matte ute i det fria. Kollar oftast hur Niro reagerar och gör likadant. Hänger i storebrors nackskinn och det är inte lätt för Niro att skaka av honom så matte får ropa sig hes. Idag höll han dessutom på att få en joggare på fall. Snabb som en vessla, är han! Pust!
Nästa söndag ska vi börja träna med lina på valpkursen, vilket ska bli väldigt intressant. Funkade inte alls med Niro, eller rättare sagt med mig, som trasslade in mig hela tiden.
Hundarna är nu fria från hostan, så vi kan gå tillbaka till rutinerna och idag åkte tvillingkopplet på igen och jag tog ut bägge samtidigt för första gången på länge. När vädret är som idag, grått och duggregn, så får vi ha Hagaparken nästan för oss själva.
I måndags och tisdags hade Niro och jag det mysigt ute i hällregnet. Han är ju van vid långa promenader och nosaktiviteter och kändes så understimulerad efter senaste tidens sjukdomar och kortkorta pomenader. Har inte lagt spår på jättelänge (ett år?) och kände att det var dags. Bägge dagarna gick han som på räls i spåren. Visade glädje när han hittade spårpinnarna som han apporterade in och det har faktiskt aldrig hänt tidigare!
----
På eftermiddagen var det dags för Dantes koppelträning och vi tog en promenad till Djurakuten och passade på att kliva på vågen där - den visade 21 kg!!!
Det verkar som han nu har fattat att man kan gå i koppel utan att ha nosen i marken eller ligga en halv meter före matte. Jag har nämligen "hittat" takten som passar honom, dvs långa, snabba och bestämda steg. Då går han jättefint och passerande människor är inte lika intressanta.
Tisdag 25 november 2008
Usch vilken otäck hosta Niro fått! Första natten vassa, hårda och långa hostattacker med vitt slem en gång i timmen och detta fortsatte under nästa dag. Dante har varit så duktig och låtit storebror vara ifred, så fort Niro anstränger sig det minsta så sätter hostattackerna igång. Natten till idag gick det lite längre mellan hostanfallen så han (och då även matte och Dante) fick sova flera timmar. Stackars Niro tittar undrande på matte när hostan sätter igång. Idag har han kunnat sova långa stunder, särskilt skönt var det att krypa in i buren för lite lugn och ro när Dante busade med sina olika leksaker. Kennelhostavaccinet hjälper till en del, påstod veterinären på Djurakuten, men trubbnosarna brukar ha speciellt jobbigt. Inkubationstiden är ganska lång 1-2 veckor. Dantes hosta gick ju snabbt över och även om Niro hostar mycket mer så hoppas jag att den inte håller i sig lika länge som förra gången, när han var 9-10 månader och hostade i 4 veckor.
Själv passade jag på att baka en ny sats saffransbullar (en finns redan i frysen) och Dante fick busa lite i snön på vår bakgård. Han är en så yster och glad liten kille och på boxervis vill han fram till alla vi möter, som tur är tycker de flesta att det är trevligt. Han är snabb som attan och jag hinner inte alltid förekomma honom - där är jag lite långsam, tyvärr!
Söndag 23 november 2008
Dantes hosta försvann nästan lika snabbt som den kom, lyckligtvis!
Den första snön är alltid lika mysig och idag fick vi hjälp av Jaana och Olle så bägge hundarna kunde få rusa i snön i Hagaparken. Försökte ta mig dit igår själv, men det var helt omöjligt att få Dante att gå fint i tvillingkopplet - all snö gjorde honom heltossig så det fick bli en nödlösning - en hundgård där de kunde busa av sig den värsta "snöyran". Dessutom hade sandbilarna inte varit framme så det var ishalt ute.
Men idag blev det i alla fall Haga och en riktigt härlig och yster vinterpromenad. Vi hade turen att stöta på Lea med sin flock, som var på väg till Koppartältsbacken. Lea har löpt så vi har inte träffats på ett tag och Dante, som växt till sig, försökte sig tufft på en lekinvit.
Därefter tog hundarna sig en svängom med en liten snabb Lagotto-tik vi mötte i skogen innan det var dags att bege sig hemåt för lunch och vila.
....
När Niro vaknade efter vilan så började han hosta. Den är förrädisk den här otäcka hostan, kommer utan förvarning. Trodde Niro hade klarat sig, men det är väl så här den sprids, om hunden smittar innan den visar några symptom. Hoppas nu bara att de hundar han träffat de senaste dagarna inte blir sjuka.
Onsdag 19 november 2008
Tisdag 18 november 2008
Aldrig får man vara riktigt glad! Dante började hosta i går kväll och i natt satte det riktigt fart med hesa, skrällande hostattacker. På kursen i söndags när vi skulle träna inkallning så hostade Ramses (Ridgebackhanen) Dante rakt ner i halsen och då avbröt jag omedelbart träningen. Det unga ägarna sa att Ramses hostade därför att han hade satt något i halsen i veckan. Johan, vår instruktör, hade vid första kurstillfället speciellt meddelat självklarheten att inga sjuka hundar får komma. Jag är riktigt, jäkla förbannad!
Måndag 17 november 2008
Härligt solsken på förmiddagen här i Stockholm. Underbart nu när det blir mörkt så tidigt på eftermiddagen och vi tog oss en härlig tur i Hagaparken. Brukar nästan aldrig möta någon hund vid den här tiden på dagen men idag när vovvarna rusat av sig på ängen och vi var på väg upp i skogen såg jag en stor gul boxerhane i koppel en bit upp i backen. Efter många års träning så har jag falkögon och kommenderade Niro stanna och sitt samtidigt som jag kopplade Dante (som inte märkt någonting). Vet inte om det var Winston (som har hosta) eller hans bror Elvis (Bol's kennel) men kände att det var bäst att ändra riktning så vi gick över vägen in i nästa skog. Hagaparken är en sån fantastisk plats att vara på, det är inte bara en park som namnet anger, utan man har otroligt många stigar och "skogar" att välja mellan. Niro, min lydiga vovve, tog hand om lillebror och visade vägen och när vi kom fram till ängen framför slottet fick han som belöning en ruta med 4 grejer att hämta in. Lillebror satt en bit ifrån vid ett träd och såg med beundran på storebror och ville väl inte vara sämre själv när det var hans tur. 2 mjuka grejer (hans hörntänder i överkäken har ramlat) som jag la ut på kort avstånd, hämtade han och kom springande med ända in till sin tjoande matte som nästan blev stum av beundran!
Sen bestämde Niro att vi skulle ta en paus inne i Koppartältet och det hade varken Dante eller jag något emot. När vi vilat benen en stund promenerade vi hela vägen hem (ffg ingen buss) i tvillingkopplet och det gick jättebra. Niro verkar ha förstått att det inte går att pinka på alla träd när han har Dante i samma koppel och för Dante var det mycket nytt att upptäcka, fåglarna vid vattnet, lyftkranar och annat spännande och han pinnade på duktigt bredvid storebror.
Som vanligt somnade vovvarna direkt efter lunchen - tur att matte har en bred säng!
Söndag 16 november 2008
Imorse bar det av till Huvudsta igen för Dantes 2:a lektion. Det duggregnade lite, vilket inte verkade bekymra Dante och istället för att hälsa på de andra valparna så hade han och jag lite kul tillsammans med boll i snöre, innan Johan började lektionen. Först repeterade vi veckans läxa, därefter visade Johan inlärning av "stanna" med hjälp av kopplet. Jag har tränat "stanna" när hundarna är lösa, men det här sättet är väl värt ett försök (eller två). Sen var det dags för nästa övning - passera de andra valparna "utan att röra". Och som min lilleman glänste - Johan tyckte jag skulle ta av halsband och koppel när han såg Dantes fina kontakt med mig. Lilleman vet ju att matte har godis i fickan och då är de andra valparna inte intressanta. Det kändes underbart, kan jag berätta!
Nästa moment var att kalla in under lek med annan valp och det gick naturligtvis inte alls. Johan gav några användbara tips, som jag ska testa nästa gång Dante leker med Hera. Vi träffar ju inte några andra valpar och när jag kallar in när Niro och Dante leker, är det en helt annan sak - då har jag ju hjälp av lydiga storebror.
Liksom förra söndagen fick Niro en härlig och lång promenad (även han i regnet) med Jaana, Ulf och pojkarna och vi kom hem samtidigt med varsina blöta och smutsliga vovvar. Lunchen slank ner fortare än kvickt och efter tre timmars vila, försökte de sig på en lekstund med kamptrossen, men orken tröt och de somnade om istället så matten fick tid att skriva dessa rader.
Torsdag 13 november 2008
I tisdags 11/11 fyllde Hugo 12 år och firades på kvällen. Jättekul, tyckte vovvarna, hela familjen samlad och fritt fram för bus. Kunde i alla fall ligga stilla en kort stund medan vi åt av allt gott Jaana och Ulf dukat upp. Vovvarna hade tur, det blev en doggy-bag med lammfilé att ta hem, mums! Niro hjälpte till att städa bland Hugos presentkartonger och snören medan Dante städade under bordet, fixade till kuddarna på sofforna, kissade ner mattan m.m. Det senare avhjälptes med en dusch Varnish (super)!
Två mycket trötta vovvar och en ännu tröttare matte vacklade hem 21.30 och vovvarna slocknade direkt på sängen medan matten försökte hålla ögonen öppna för att kolla "Brothers and sisters" på femmans TV. Men som vanligt föll ögonlocken ner - varför börjar serien först 22.30?? Jag somnar ALLTID!
Nästa dag hade vi bestämt träff med Lea och matte Stina i Hagaparken på fm och Jaana gick dit med Niro medan jag tog bussen med Dante. Vi hade "turen" att få sällskap av en dagisgrupp som skulle till Fjärilshusest, men Dante skötte sig jättebra och brydde sig inte ett dugg om småbarnen - helt fantastiskt! Hundarna fick en lång och skön promenad - Lea skulle förstås uppfostra Dante en smula, t.ex. spottade hon ut sitt godis två gånger ner på marken framför sina tassar och när Dante var där, snabbt som ögat, så fick han sig en åthutning av den snart nioåriga boxertanten.
Idag, torsdag, var det som vanligt dags för veckans träff med mamma Gaia och syster Hera. Himmel ett sånt ös det blir, värre för var gång! Men det är så skönt med Niro och Gaia - de lyssnar och kommer direkt när vi ropar. Utom en gång idag, då Gaia fick nos på nåt skit, som låg bland granarna. Tänk, här står man och kokar kycklinghjärtan och gör kycklingbullar och så går det precis lika bra med bajs!
Söndag 9 november 2008
Dantes första dag i skolan. Johan (Friahundar) håller sina kurser i "naturlig" miljö och denna söndag var vi vid 4H gården i Huvudsta bredvid lekparken och med störningar som vi har i vardagslivet. Det var ca 16 valpar från 12 v - 6 månader av olika raser och storlekar. Idag tränade vi sitt och förbudsövningar (nej + varsågod). Det har vi ju tränat mycket hemma redan, men nu hade vi mer störning och fick beröm för vår fina kontakt. Sen delades hundarna in i 4 grupper - stora för sig och små för sig. Johan ville se hur de betedde sig när de fick springa fritt tillsammans. Dante blev genast uppvaktad av en Ridgeback hane, som också var 4 månader men nästan dubbelt så stor. Lite läskigt, men samtidigt lite kul och spännande, tyckte min lilleman. Andra lektionstimmen hade vi teori i stugan, perfekt för passivitetsövning. Vid det här laget var Dante ganska trött och kopplade av utan problem. Efter avslutad lektion bar det av hemåt med promenad förbi ridstallet till T-banan. Jag hade inte behövt oroa mig för resan - Dante skötte sig exemplariskt!
Hämtade Niro, som fått gå på Hagapromenad med Ulf, Hugo och Olle och bägge hundarna somnade mätta och belåtna efter lunchen (se bild). Även matten tog sig en skön middagslur!
Måste berätta vad som hände i går. Hugo och Olle kom över för att äta middag eftersom jag skulle vara barnvakt på kvällen. När vi ätit klart och dukat av bordet i vardagsrummet, hörde jag ett ljud därifrån. Det var busiga Dante, som klättrat upp på en stol och vält ut mjölkpaketet. Märkte lite senare att hans morrhår såg lite lustiga ut, liksom krusiga och förstod att han måste ha nuddat de tända ljusen. Hjälp! Tänk vad som kunde ha hänt!
Torsdag 6 november 2008
|
|
|
|
Nu tar du det lugnt, min lille son!
|
|
|
Både igår och idag har vi fått skjuts till Stora Skuggan. Tack snälla Carina, som hämtade oss igår (utan Totte, som tycker att stora hundar kan bli lite för jobbiga). Idag blev det familjeträff igen, mamma Gaia skulle uppfostra sin son lite grann (se bilden) och Dante höll sig på bekvämt avstånd när Niro rusade och busade med henne. Men syrran Hera, som är en liten tuff en, hon skulle helst vara mitt i smeten och ville gärna ha Niro för sig själv. Han föredrog förstås Gaia, valp har han nog av hemma.
Igår på eftermiddagen, hämtade Dante och jag Olle på fritids ända borta vid Brommaplan. Så det blev T-baneträning igen och nya områden att utforska för lilleman. Naturligtvis kom en hel drös med nyfikna barn fram och Dante ville helst upp och pussa allihop. På hemvägen var han totalt slut och somnade i min famn på tunnelbanan.
Tisdag 4 november 2008
Igår blev Dante 4 månader... tiden går så fort, så fort! På samma gång roligt men lite tråkigt. Den allra första valptiden med en gosig rund och varm valpmage är förbi och nu är det höga skrangliga bakben som gäller, öron som fladdrar hit och dit, ena dagen är det höger som ligger fint på plats och nästa dag är det vänster. Sällan bägge samtidigt, konstigt nog. Bajsat inne har han inte gjort på flera veckor (bortsett från natten då han var magsjuk) och nu behöver jag inte längre bära honom ut på morgonen utan han håller sig och kissar inte förrän precis när vi kommit utanför porten. Däremot blir det fortfarande kiss inhomhus precis efter måltid och då det busas med Niro. Men som sagt, Niro var inte helt rumsren förrän vid 6 månader och jag vet att det sitter när tiden är mogen.
Tvillingkopplet använder jag till och från busstransporterna, men vid kvällsrastningen blir det fortfarande två koppel eftersom de har olika behov. Lättare för vovvarna men jobbigt för mig att trassla med koppel och bajspåsar.
Vi var i Hagaparken idag som vanligt och det passerade ett hunddagisekipage med ca 10 hundar på vägen, mina vovvar stannade på mitt kommando så jag kunde koppla upp Dante, litar inte på att han stannar "hela vägen" ännu, men duktiga Niro sitter okopplad och väntar tills de har passerat. Under vår promenad då bägge är lösa så håller Dante koll på var matte är även om Niro är längre fram på stigen och jag kallar "Dante hiit" så fort han vrider på huvudet åt mitt håll och han kommer glatt springande med fladdrande öron för att få godis och massor med beröm. Idag gick dessutom bägge vovvarna jättefint i tvillingkopplet utan att dra.
Här hemma har Dante tagit soffan i besittning och Niro accepterar detta helt snällt och lägger sig i bädden istället (trots att soffan varit hans i över 4 år) - helt otroligt. Han har heller inga problem med att Dante ligger bredvid matte i sängen på nätterna. Niro skulle också få plats, men han tycker inte om när det blir för varmt och trångt utan föredrar bädden eller golvet.
Kloklippningen som gick så bra första veckan är numera lika traumatisk för Dante som den var för Niro, men klorna växer snabbt och måste ansas varje vecka även om han protesterar. Niro kommer oroligt och kollar vad matte håller på med - tänk om de små liven kunde vara lugna och stilla, så mycket fortare det skulle gå och dessutom är riskerar man ju inte att klippa fel om de är stilla.
Lördag 1 november 2008
Nu har Dante äntligen åkt T-bana ffg. Han var hur duktig som helst och utan protester klev han in i "kiss"hissarna (som jag kallar dom) och drog bara litegrann i kopplet på perrongerna. Vi åkte till Fridhemsplan, där vi sen ska byta linje ytterliggare 1 tr ner i underjorden nästa söndag då valpkursen börjar i Huvudsta. Passade på att handla varmt täcke och sele hos Kungs Zoo på Inedalsgatan (bredvid Kronobergsparken). Sen tog vi en promenad hem från Kungsholmen via S:t Eriksbron i snålblåsten och Dante var ordentligt trött när vi kom hem till en jättelycklig Niro som välkomnade lillebror med blöta pussar.
Dante somnade ganska snart och då passade Niro och jag på att ta en tur ner till Bellevue-udden där han kan springa fritt.
Det är så skönt när det är helg - nästan ingen trafik på morgnarna och inga barn som ska till skola/dagis. Brukar ta ut hundarna var för sig, men idag strax före kl 7 gick bägge två till ytterdörren. Första gången som Dante gick ner från sängen, brukar nämligen bära ut honom (tungt!!!) för första kisset, så att det inte händer en olycka i farstun eller på innergården. Men peppar, peppar, det gick bra idag ändå! Och Niro kunde dessutom vara lös på Vanadisvägen - det är lättare för honom att få nåt gjort när inte Dante hänger i hans halsband.
Efter vovvarnas frukost, gick vi och lade oss igen alla tre i min säng och somnade om i en timme innan det var dags för mig att köra runt med dammsugaren och skurduken. Packade in Alpklematis-busken så den skall klara vinterkylan och bar ner balkongmöbler, krukor och lådor till källaren. På bilden från i somras har Niro hittat en tittglugg i allt det gröna (busken skymtar t.h.).
Niro och Dante somnade mätta och trötta efter en tur till de härliga ytorna och löven vid Karolinska Institutet, där lillebror försökte hålla jämna steg med storebror i boxer-racet!
Torsdag 30 oktober 2008
Fick skjuts till Stora Skuggan idag, Gaia & Hera satt fint där bak, Marit hade Dante i knät i baksätet och Niro låg vid mina fötter i framsätet, som han är vad vid. Chaufför var förstås Jonas eftersom varken jag eller Marit har körkort.
Så underbart att se fyra gula boxerhundar rusa på stora ängen. Inga andra hundar syntes till och Gaia o& Niro tog ut svängarna ordentligt men Dante & Hera var lite försiktigare och tog "innerbanan" för säkerhets skull. Våra småttingar som är oerhört sociala, sprang fram till ett ungt par som passerade över ängen men som tur är har våra fyraåringar lite bättre uppfostran och hoppar inte upp på samma sätt. I alla fall inte på främmande människor. Ännu så länge tycker folk det kan vara gulligt med små valpar som klättrar, men här har vi, som sagt, mycket att jobba med!
Hann precis innan för dörren innan regnet kom! Det var ett par mycket trötta, lyckliga och hungriga vovvar (Niro hade dessutom kräkts upp frukosten i vanlig ordning - magen klarar inte kallt och han måste ha hittat ett vattenhål någonstans), som efter utfodring, somnade och snarkade sött.
Onsdag 29 oktober 2008
Idag provade Dante den fina spårsele Niro fick när han var lika gammal och hjälp - jag måste köpa en ny, för den räckte nämligen inte till över Dantes bröstkorg (se bilden)!
Hur får man sina vovvar att fatta att vi har vintertid nu? Jättepigga klockan sju och hur trötta som helst kl halv 9 på kvällen!
Igår blev vi genomblöta på promisen i Haga och Dante frös så han skakade på hemvägen. Hade som tur var en handduk i ryggsäcken så jag kunde torka honom någotsånär i busskuren. Det blir nog till att köpa ett täcke också till valpkursen som börjar nästa söndag. Måste ta mig i kragen och provåka T-banan med honom innan dess, det har bara inte blivit av - haft fullt upp med hans snor och krassliga mage.
Söndag 26 oktober 2008
|
|
|
|
Visst är dom goa, mina ungar!
|
|
|
Oj, så roligt vi har haft det idag! Dantes mamma Gaia och syster Hera har äntligen flyttat hem till Stockholm över vintern och vi sågs i Hagaparken - första träffen sedan separationen 28 aug. Vilken lycka för alla fyra! Niro bara älskar Gaia (ömsesidigt) och småglinen fann varandra direkt. Gaia försökte uppfostra sin son lite lätt ett par gånger och Hera tyckte nog farbror Niro var en smula läskig där han for fram. Men samtidigt nyfiken förstås och när han tog en "time out" så var hon där och nosade försiktigt på honom. Niro har utnämnt sig själv till "boxerfamiljens" överhuvud och blåste upp sig ordentligt när en Bernersenner hund passerade. Han har blivit riktigt maffig den senaste månaden, min Niro Piro - vilka muskler! Gaia har hämtat sig otroligt fort denna gång, hon har ju haft två kullar på raken och var väldigt mager och skruttig i augusti. Men nu är hon finare än någonsin.
Mina två vovvar var helt slutkörda när vi tog bussen hem till Odenplan och gick jättefint och lugnt i tvillingkopplet. Väl inne i bussen, kurade Dante ihop sig ovanpå Niro på golvet och hur gulligt ser inte det ut!
Niro passade på att vila när jag tog bilden på Gaia, Dante och Hera.
Fredag 24 oktober 2008
Dante blev dålig i magen i tisdags - antagligen för mycket kokt kycklinglever (Niros favoritgodis), så jag får nog vara lite försiktigare i fortsättningen. Det var bajsorgie i vardagsrummet på natten, kan jag brerätta. Har alltid Canikur-tabletter och dietfoder hemma i beredskap så jag kan sätta in det direkt. Har man haft en hund med kronisk mage/tarm problem så blir man något av en expert på området. Men det var inte lätt att ha en vrålhungrig valp som skulle svälta en halv dag och en vuxen som inte förstod varför han inte fick sin frukost. När Dante sov på min säng så fick jag stänga dörren, locka tyst, tyst på Niro till köket så att han åtminstone fick sin lunch.
Men nu är ordningen återställd till allas glädje.
Hagaparken igår och Dante som nu är 16 veckor visade att han är stor och klarar sig själv nu. Vi mötte en golden med sin matte i skogen och jag tänkte att när Niro och jag går vidare så kommer väl Dantefjant efter. Men icke sa nicke! Det var så himla trevligt hos den andra matten så där tänkte han stanna. Hunden brydde han sig inte så mycket om. Sprang tillbaka två gånger innan jag till slut kopplade upp honom. Niro satt så snällt och väntade (lös) när jag gick tillbaka, men jag kommer ihåg att precis samma sak hände med honom när han var i samma ålder - sprang fram till en hund långt borta och struntade i mig. Men jag har jobbat hårt med Niro, kan jag säga och samma sak gäller nu! Jag vill kunna ha mina hundar lösa och de skall komma på inkallning!!!
Hade stämt möte med Gunilla i Haga (Egron var hemma och vaktade huset) och vi fikade, talade boxer och så tog hon några jättefina bilder (bl.a. den här). Tack snälla! Prövade tvillingkopplet f.f.g. och det gick faktiskt rätt så bra, speciellt på hemvägen när Dante var lite trött.
Väl hemma igen blev det något sen lunch och sova middag i ett par timmar för två trötta hundar. Dante vaknade inte ens när jag lagade min tidiga middag trots ljuvlig lammfärsdoft från köket. Vaknade gjorde dock Niro när matte började stöka i badrumsskåpet, plocka i garderoben m.m. Han känner igen signalerna, vilket inte Dante börjat göra ännu - nåt är på gång, matte ska iväg på nåt kul och jag får inte följa med för hon har inte precis tagit fram Fjällräven-byxorna!
Visst hade han rätt! Carina och jag var på Vasateatern och såg "Blommor av stål", som jag verkligen kan rekommendera! Fantastiska skådespelerskor för att inte tala om alla otroligt fina, härliga kläder i 80-tals anda (ni minns väl "Pantertanter" och "Falcon Crest"), som min duktiga dotter Jaana jobbat fram!
Niro och Dante var förstås inte ensamma hemma utan hade en kul kväll hemma hos Jaana, Ulf och pojkarna - är ju så lyckligt lottad att de bor i samma kvarter här i Vasastan.
Måndag 20 oktober 2008
Dagarna flyter på som vanligt nu när Dante är helt fri från sin förkylning. Han får inte plats i baby-påsen längre och är för tung för mig att bära. Men han sitter jättefint och lugnt bredvid Niro på golvet i bussen under sätet. Idag var Jaana ledig så hon gick med Niro medan jag och Dante tog bussen till Hagaparken. Dante kollade hela tiden efter storebror och lyckan var stor när de fick syn på varandra. Efter en stund dök Celeste upp med Linda och lyckan var fullständig!!
Försökte ta några bilder på Dante när han står, men det visade sig stört omöjligt. Han kan sitt, stanna kvar, ligg och vacker tass, men inte stååå ännu. Längtar till kursstarten den 9 november hos Johan (Friahundar) då Dante skall börja sin valpkurs. Måste dock provåka T-bana med honom innan dess.
"Pott-träningen" går framåt vad gäller nr 2, med kisset hamnar lite här och var speciellt under buslek, t ex i Niros bädd och på hans "sov-trasmatta". Men både Bill och Niro tog väldigt god tid på sig innan de var rumsrena - drygt 6 månader om jag minns rätt så det dröjer ett bra tag innan Kina-mattorna kommer på plats igen.
Torsdag 16 oktober 2008
Ruggigt regnväder här idag, så min tanke på Hagaparken för bägge vovvarna (nu när Dante är nästan snorfri) blev inte av. Det blev till att dammsuga och våttorka golven istället. Hundarna låg fint i buren under tiden (se bilden).
Just nu ligger Dante och härmar sin pipgris (de låter likadant), mätt och belåten och Niro sitter och betraktar fenomenet på sitt speciella sätt.
Igår tog Dante och jag en stadspromenad ner till Djurakuten för att väga lillskiten, som inte är så liten längre. 15 kg vid 15 veckor = 3 kg mer än Niro vid samma tid! De har helt olika kroppsbyggnad, Dante har redan en ordentlig bröstkorg, vilket det tog Niro 3 år att uppbringa.
Gick fint utan att dra i kopplet på ditvägen. Klicker och belöningsgodis hela tiden vid kontakt funkade jättebra, men på hemvägen var han mer okoncentrerad, lunchtid och massor av intressanta människoben överallt.
På eftermiddagen tog Niro och jag en tur i Haga - jag älskar att gå med den hunden, han håller sig till mig och springer inte och muckar med andra hundar utan kollar av, nosar och strosar. Hugo och Olle var hemma och passade Dante, det är så härligt att de nu är så stora och kan hjälpa mormor. Hade bakat kanelbullar som snabbt försvann ner i Hugos mage.
På kvällen hade Dante oturen att möta Hemglassbilen, med sin speciella höga melodi, utanför porten och det tyckte han var jätteläskigt! Kommer ihåg att Hemglassbilens "musik" framkallade ylande hos buspojken Bill!
Måndag 13 oktober 2008
Femte dagen på Dantes förkylning, fortfarande grönt snor (nu från den andra näsborren) men han är pigg och äter som en häst. Nätterna är lite lugnare som tur är men lite tröstlöst blir det med bara kortkorta promenader men desto mera busas det inomhus. Ännu har Niro inte blivit smittad och jag håller tummarna att han slipper, konstigt ändå med allt pusssande.
Det går åt en massa pappersnäsdukar, känns ungefär som att ha ett snuvigt dagisbarn.
Igår var Dante uppe hos Jaana och killarna ett par timmar när jag tog ut Niro i Haga. Underbart höstväder - det var länge sedan vi la en ruta och han var jättetaggad (och jag också).
Härligt att se hans glädje, full fart ut, leta och in med grejerna en efter en och snygga avlämnanden.
Fredag 10 oktober 2008
Stackars Dante snorgärs! Det var en jobbig natt och inte förrän vid tretiden, efter jag gått ut och kissat honom som han kom till ro och kunde sova lugnt. Snörvel, snörvel och byta ställning stup i kvarten. Men han är duktig på att fräsa ut snoret, den lille mannen! Och humöret dagtid är det inget fel på och inte aptiten heller. Han har kommit på hur man forcerar gallret nu så jag får använda buren som stopp framför köksdörren, när jag behöver gå ut en stund.
Hugo och Olle skulle inte komma idag, de skulle hem till kompisar, men Niro som är van vid att de dyker upp vid 15 tiden, låg och väntade och lyssnade efter ljud. Så ringde det på dörren och Niro skällde högt och ljudligt (något han lagt sig till med efter förra julaftonen då det stod en läskig tjock rödklädd gubbe med vitt skägg utanför dörren - houw houw!!) Ingen var där när jag öppnade! Detta upprepades två ggr och jag förstod att det var några ungar som busringde. Inte bra alls, tänk om hundarna varit ensamma hemma! Ringde till slut på hos grannen och talade med dottern, som naturligtvis blånekade. Men efter en stund stod det två småtjejer hand i hand utanför dörren och bad om ursäkt - de hade inte tänkt sig för.
Kul att nåt spännande hände idag, tyckte vovvarna!
Torsdag 9 oktober 2008
Dante är förkyld. När vi vaknade hade han gulgrönt snor (jag tyckte att han snusade ovanligt mycket under natten). Så idag blir det bara korta rastningar för hans del. Han är jättepigg för övrigt och jag hoppas att det inte utvecklas till hosta. Det finns en annan boxervalp (6 mån hane) i kvarteret där vi bor som har "kennelhosta" och det är inte kul.
Igår var vi som vanligt i Haga och ffg kunde han gå fint i koppel utan att dra bredvid Niro fram till busshållplatsen (över två övergångsställen) och hoppa av och på bussen. Duktig kille!
Jag vill inte lämna honom ensam hemma alltför länge ännu, även om han ligger fint i köket (se bilden) så Niro får vänta på sin längre promenad tills Hugo och Olle kommer från skolan vid 16 tiden. Det blir innebus istället och lite kul övningar för vovvvarna med jättegod belöning - kokt kycklinglever. Mums!
Tisdag 7 oktober 2008
En händelserik dag, speciellt för Dante, som tränats åka buss och gå på "stads"promenad utan Niro och sist men inte minst - träffat Oliver ffg. Niro, som precis haft "date" med Celeste, fick stanna hemma när Dante och jag begav oss till KI, dit Daniel cyklade med Oliver.
Oliver är nu precis lika gammal (drygt 2 år ) som Niro var första ggn de bägge träffades då Oliver var drygt 13 veckor - exakt på samma ställe dessutom. Oliver blev nog förvånad - här var Monica, inte med Niro utan med en annan liten en. Det blev ordentliga boxertag från Olivers sida och Dante var först lite ställd, han är van vid Niro, som leker lite mjukare och inte använder framtassarna till att slå (på boxervis) på samma sätt. Full fart direkt, Dante rullade och for omkring som en vante, men han är inte nån liten fegis utan gav tillbaka och fräste ifrån ordentligt när Oliver blev för närgången. Tror allt att Oliver blev lite förälskad i lilleman, ville gärna pussa hans öron och jag förstår honom!
När vi kom hem till Niro, nosade han igenom Dante från topp till tå! Undrar hur det skulle gå om de möttes alla tre, kanske Niro skulle försvara Dante - så jag tror vi väntar ett tag. Niro + en tik + Dante går ju bra, men det är ju inte samma sak och Niro behöver inte hävda sig, det är ju tjejerna som bestämmer läget.
Sån annorlunda start det har blivit för Dante om jag jämför med Niro, som inte hälsat på och ännu mindre lekt med någon annan hund när han var 3 månader.
Måndag 6 oktober 2008
Efter en tråkig och regnig söndag, kändes det helt underbart att åka till Haga idag. Solen skiner och höstlöven har börjat falla. Dante har blivit ordentligt tung att bära, men det behövs fortfarande emellanåt. På tillbakavägen får han nu gå på bussen själv med Niro (då bussen är full blir det till att bära) och inne i Koppartältet får han nu ligga på golvet medan jag fikar. Det går jättebra - se bilden!
Promenaderna till bussen är fortfarande jobbiga, Dante som drar, trassel med två koppel, ta upp bajs fort innan hunden bakom hunnit fram, alla som vill hälsa på den lilla valpen (som snart blir stor och då vill ingen hälsa längre), Niro som protesterar och vill fram först. Det är bekvämare att stoppa ner lilleman i baby-påsen, men här gäller det att träna och träna.
Torsdag 2 oktober 2008
Idag fick Lea träffa Dante ffg och eftersom hon själv haft en kull så visste hon precis hur man gör för att tala om vem som bestämmer - se bilden!!
Inte märks det att Leah har besvär med en framtass och att synen är begränsad, humöret och konditionen är som på en ung tik och när hon och Niro busat, så var de han som blev tröttast.
Dante passade på att springa fram till några trevliga ungdomar som gick förbi och även till en barnvagn - lyssnade på matte med ena örat bara.
Människor, barn, vagnar - oj så mycket skoj det finns - här blir det mycket jobb för matten!
Tisdag 30 september 2008
Idag har vi hälsat på mitt "gamla" jobb på Skeppsbron i Gamla Stan för att Niro skulle få visa upp lillebror Dante. Det är 7 månder sen jag "pensionerade" mig och Niro var till sig av glädje över att träffa "sina" arbetskamrater igen! Vi fikade och vovvarna fick var sitt tuggben att mumsa på. Kontoret på GAC har ju varit Niros "andra" hem under 4 år och jag försöker ta mig ner genom stan någon gång per månad för hans skull. Själv vill jag helst undvika stadsmiljön, men vad gör man inte för sin älskling. Dock ingen promenad idag utan 2:ans buss, det är omöjligt att gå med Dante i koppel tillsammans med Niro. Räddningen baby-påsen har snart spelat ut sin roll, tyvärr. Dante sitter snällt i den när han är trött, men annars.... puh!! Och dessutom börjar han bli lite för tung.
Hundarna var lika trötta som om vi varit på långtur i skogen och väl hemma igen, slukade de maten i rasande fart innan de slocknade i var sin bädd.
Senare på eftermiddagen drog Niro en vinstlott - vi mötte nämligen Celeste bakom skolan så det blev en busig lekstund. Dante fick stanna hemma "bakom galler" i köket medan Hugo (kom hit efter skolan en stund) åt saft & bulle och kollade Simpson's på TV i vardagsrummet. Inte ett pip från Dante, rapporterade han. Toppen!
Söndag 28 september
Helgen har varit lugn, ingen Hagapark för oss - alldeles för mycket folk ute i det fina vädret på helgerna.
Istället tog vi bussen över Solnabron till Karolinska Institutet, ett annat smultronställe här i Vasastan. Även om det har byggts ut mycket sedan Bills tid så är det en härlig oas och Niro kan springa fritt. Dante fick också vara lös och busa lite med Niro, som blir tröttast först. Satt en stund i solen med lugna hundar, passivitetsträning är inte fy skam och belöningen är mera lek. Körde lite inkallning med Dante och Niro - försökte var för sig, men när jag kallar in Niro så kommer förstås Dante farandes också. Så det blir belöning till bägge två. Tog buss 47 från ändhållplatsen hem där det blev lunch för oss alla tre och middagsslummer (för alla tre). Matten blir lite trött av att stiga upp före sju, nämligen.
Torsdag 25 september 2008
Idag är Dante 12 veckor och har varit hos veterinären på koll och vaccinering. Är drygt 11 kg tung, har kulorna på plats, börjat tappa tänder, ögon och hjärta OK.
Det var första promenaden i stan ensam utan Niro och han gick mycket lugnare även om det är ett väldigt nosande i marken och intresset är stort för passerande människor och vagnar etc. Vi gick in till Odenplan Zoo för att köpa bajspåsar (åtgången är stor) och där inne fick Dante hälsa på Saras lilla Lucy som är 10 veckor. På boxervis vill han leka med frambenen och han är ju van vid att leka med Niro, så han leker rätt tufft, vilket Lucy tyckte var lite läskigt. Dessutom låter han som en hel karl! Väl hemma igen hos Niro blev det bus, lunch och mera bus (överspel) och jag fick till slut ta upp honom i famnen. Det tog inte många sekunder innan han slocknade. Niro sover också, han kan nog inte få sin långa promenad förrän senare i e.m. trots att solen skiner utanför. Få se om jag kan lämna upp Dante till Jaana när hon kommer hem från jobbet.
Annars har jag börjat gå ut med vovvarna separat på de kortare rastningarna. Först ut med Dante, vilket går jättefort, allt händer precis utanför porten. Sen upp och in med honom i köket med galler mot hallen och så ut med Niro. Det verkar som om Niro känner på sig att vi lämnat lillebror ensam för efter kiss på två, tre, träd så stannar han och vill vända hemåt. Men när vi väl kommer hem så går han bara förbi Dante och själv gör jag ingen affär av det heller. Eftersom jag är ensam med vovvarna måste jag träna Dante i att vara ensam kortare stunder och det är lika bra att sätta igång genast. Hittills har det gått jättebra. Han sitter lugnt och tittar ut genom gallret när vi går och är alldeles lugn när vi kommer tillbaka. Inget hopp och skutt alls - skönt!
Onsdag 24 september 2008
|
|
|
|
Här satt den äckliga, gråa, fästingen!
|
|
|
Idag har vi varit på utflykt till Stora Skuggan igen. Min kompis Carina hämtade oss i sin bil och vi gick en härlig promenad så Niro fick rusa av sig och Dante varvade bus med vila i baby-påsen. En underbart solig septemberdag, träden har börjat anta sin höstfärg, och vi kunde sitta ute och fika.
Folk tittar förstås på den lille och vill hälsa och då är Niro snabb som attan och hinner före för att tala om att han också finns minsann.
På eftermiddagen när jag rastade Dante såg jag plötsligt att han hade fått ytterligare en klo. Konstigt! Men det var en jätteäcklig grå fästing som satt sig fast mellan hans söta, stora, varma tår! Att jag missat den, förstår jag inte! Kollar hans klor flera ggr om dagen, när han sitter i mitt knä. Torkar hans tassar varje gång vi kommer in.
Har plockat flera stycken som krypit på honom och trodde att jag fått fatt på alla. Ska tala med veterinären imorgon när vi skall vaccinera, kanske bör jag sätta på Frontline även på Dante. Niros fästighalsband åkte av när Dante kom till oss och jag bytte till Frontline och Niro har inte fått en enda fästing som bitit sig fast.
Jag hatar dessa äckliga kryp!!!
Lördag 20 september 2008
Idag vill vi gratulera Niros söta syster Diva till hennes jättefina placering på Partille Brukshundsklubbs officiella utställning. 2 ÖKk - Bra jobbat Therese!!!
Domare var Nils Mohlin, som uppmärksammade Divas vackra huvud!
Fredag 19 september 2008
Solen skiner i Stockholm idag, jättehärligt! Har varit ute med vovvarna i Hagaparken, vilket innebär Dante i baby-påsen till och i bussen. Sen en kort lekstund på ängen och en liten promenad genom skogen - jag först och Niro och Dante efter mig på stigen. Dante upp i påsen igen (måste tänka på hans knän och höfter - inga långa promenader ännu). Niro får springa lös fram till ängen vid Haga slott, som är "vår egen gräsmatta" eftersom inte många har upptäckt den. Niro är ju så duktig och håller sig till mig, aldrig fram till andra hundar eller så. Släpper ner Dante så de får leka en stund till och Niro har mycket att rusa av. Ser en lös doberman en bit bort och en husse om ryter "kom hit!!!" om och om igen. Blir lite rädd att den ska komma springande till oss, vilket kan bli jobbigt. Lyckligtvis hörs hussens "kom hit" längre och längre bort så jag kan andas ut. Kör lite kontaktövning med Dante med boll i snöre som belöning. Sen är han trött och det blir påsen igen och liten pust-ut för mig vid Koppartältet i solen (lillen börjar bli tung) och sen vidare till busshållplatsen och väntan på 515 till Odenplan. Väl hemma igen (allt som allt tog det nog 2 timmar) så slocknade bägge vovvarna på direkten.
Bilden här bredvid tog jag igår kväll, klickade in ligg med hakan i golvet på Dante ffg. Han är jätteduktig!
Torsdag 18 september 2008
Har tränat Dante att sitta fint kvar i farstun - tassar ska torkas även om det är torrt ute - innan han får gå in.
Så här fint sitter mina vovvar!
Måndag den 15 september 2008
Torsdag 11 september 2008
Här kommer jag att skriva ner små händelser i mina hundars liv.
Dante har ju sen två veckor kommit in in i Niros liv med allt vad det innebär. Att få dela med sig av familjens uppmärksamhet, annorlunda kiss & bajspromenader, en ny liten en som sover med matte i hennes säng. o.s.v.
En liten skrutt som är jättehungrig och skriker när matte gör i ordning hans matskål, är något som Niro har svårt att förstå. Mat är väl inget märkvärdigt det är något matte fått truga i Niro i 4 års tid. Nu är det lite annorlunda med den saken. Niro vill också ha tre mål om dagen och väntar snällt tills Dante slukat sitt. Matte får ta upp lillen i famnen och säga varsågod till Niro annars finns det inget kvar till honom. Sen sätter sig Dante tätt intill Niro och väntar på att få slicka hans tomma matskål. Den lilla vattenskål som Dante fått som sin egen, passar inte alls, utan han skall dricka ur Niros höga på ställningen.
Efter en snabb morgontoalett-tur på Vanadisvägen och frukost är det dags för en lekstund och därefter somnar två trötta vovvar så matte hinner med lite av sitt stök innan det är dags för nästa ute-tur. Än så länge orkar matte bära Dante i den praktiska baby-ring-sjalen och vi kan ta bussen till Hagaparken, Bellevue etc. Där blir det en liten promenad i skogen. Dante ska inte gå så långt ännu men Niro måste ju få sitt och då är det bra att kunna lyfta upp lillen i sjalen.
Igår träffade vi Linda och Celeste på gräsmattan vid Wennergren Center och Dante fick busa med Niro och henne. Och idag har vi precis kommit hem efter en ny lekstund tillsammans med Celeste och Hans. Tränade lite inkallning med Dante och hade Niro och Celeste som störning. Lillkillen kom farandes med fladdrande öron till matte och även Hans fick en liten mysstund med lillen.
Bilder finns i Dantes fotoalbum.
Hugo och Olle tittar upp efter skolan för att hälsa på oss en stund och dricker en kopp choklad. Niro och Dante som sovit middag tycker det är jättekul med besök och leken är i full gång. Jaana kommer upp för att hämta sina pojkar och för en liten mysstund med Dante medan jag går ut och rastar Niro.
|
|
 |
|
|
|